Renlive

Old Swedish Dictionary - renlive

Meaning of Old Swedish word "renlive" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

renlive Old Swedish word can mean:

renlive: 1) renlefnad, kyskhet, återhållsamhet (från umgänge med person af andra könet), jungfrudom. luaa hänna liua ii renliue a mot iuþa laghum Lg.">Bu 5. " kallaþe han falsara renliue louat" ib 27. " iak är lönlika fäst iheBergström. 1868--70.">Su christo tel renliues" ib 143. " iohannes ewangelista. som iheBergström. 1868--70.">Sus christus callaþe renan tel renliue" ib 149. " prädicaþe huru dyr är renliues dygþ" ib 183. " for renlifs äptedöme" MP 1: 40. bliw langan tima saman i renlifue KL 199. Lg.">Bil 106, 581. MB 1: 134, 473. Lg 3: 396. Jfr mödoms renlive.

renlive: 2) renlefnad ss tillkommande munkar och nunnor, KLosterlif. renliwis folk, the som. .. thiäna gudhi allan tima i reen liwe sino Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 3 (5, 3). " är thom thunkt alt thz renliueno tilhöre" Bir 3: 90. " huilkins ordins reenlifue är swa skipath som flestom är wel witerlighit oc kunnoght" VKR 1. " the skipilse oc reenlifuis reghlo j sino lifuerne oc reenlifwe halda" ib 6. Bergström. 1868--70.">Su 427, 428. LfK 18.

renlive: 3) orden, KLosterorden. " sancti benedicti renlifwe (religio)" Bir 1: 372. " gaa til annan ordin oc reenlifue" VKR 27. " j androm renlifuom" ib 63. " thakas j renlifuith" ib 62. " thessin renlifuis stadga oc reghlo göma oc haalla" ib 22. ib 1, 5, 7, 8, 9, 44, 64, 78, 81. KL 255. Bir 4: 16, 17, 35, 69. Bo (Cod. B) 342. Bergström. 1868--70.">Su 60, 71

renlive: 4) religion, gudSDyrkan, gudstjenst. römsca renliue (religio) forsmas Lg.">Bu 508. " hans renlifwe (religio) är fanyt" Ber 58. - gudaktighet, fromhet. for hans renliue (religionem) KL 240. " höxsta renliue är at thakka gudhi isiwkdom" ib 241. - gen. sing. renlivis, brukad ss adj.

renlive: 1) kysk, återhållsam. " Boþo saman i renliues hionalagh" Lg.">Bu 419. " aff hans renlifuis licamma" Lg.">Bil 128. " iheBergström. 1868--70.">Sus christus vil hafua renlifuis tiänara" MP 1: 292. ib 2: 216. " swa täktis jomffrulika renliffwis brudhgomma iheBergström. 1868--70.">Su christo tik begaffwa mz häloghetzsens nadh" Lg 3: 282. " wara renliffwis" ib 396. ib 481.

renlive: 2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. kyrkior oc clostir oc adhre heLghe städhir baadhe reenlifuis oc wärlzlighe VKR 6. " engin människia wärldzlikin ällir enliffuis (religiosa)" Bir 4: 13. " renlifwes ok munkana" LfK 248. " KLädhe henne oc wigdhe i renliffwis abitum" Lg 3: 157. ib 275.

renlive: 1) man el. menniska tillhörande det andliga ståndet, andlig, i sht munk. renlifuis män atho hwarn dagh widh hans Bordh Lg.">Bil 581. " är. .. . annorledh talande ok liuande mz renlius mannom än medh wärilz mannom" Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 38 (100, 41). ib 47 (120, 51). Bir 1: 348. renlifwes män. thz är KLosterfolk ok ärmeta Bergström. 1868--70.">Su 419. " en goþar renliues maþar" Lg.">Bu 7. " hörin alle renliues män (religiosi) aff huat hälzst liMPnadh som j ärin" Bir 3: 294. ib 91, 122, 4: 62. VKR 3, 31, 60. medh renliwis mannom priaren oc brödhromen i eskilstwn SD NS 1: 139 (1402). ib 140 (1402) o. s. v.

renlive: 2) gudfruktig man el. menniska. sanctus sighfridus. .. som bade var renlius man ok väldogher oc fulkomleka BoKLärdher Lg.">Bil 842. ib 875. " bygdho renlifuis män (viri religiosi) i ihreusalem KL133. "ib 150. hwilkin som wänther sik wara renlifwis man (religioBergström. 1868--70.">Sum) ok styre ey sinne tungo hans renlifwe är fanyt Ber 58. - helig man el. menniska. j skulin wara mik renwis män (viri sancti) MB 1: 339.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚱᚽᚿᛚᛁᚠᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.