Risa

risa Old Swedish word can mean:

risa

L.

risa

1) resa sig. stå upp, uppstiga. saa j sömpne eet gul lkors risa v hans munne Bil 801. hwar illa fAllir han illa riis GO 810. " hwar som aarla riis han wardhir mangs viis" ib 9. ib 489. " awundh rees arla" ib 720. ib 916.

risa

2) resa sig, upprättas. twinget och trwget then fatige Almwge saa ath the Aldrigh rise i sine dage HSH 20: 202 (1507).

risa

3) resa sig (till anfAll). rees cayn a mot sinom brodher oc dräper han MB 1: 163. risa (insurgunt) the (ɔ: lastena) hardhelikare mot mannenom Ber 19,

risa

4) uppstiga, härröra. " wiliom wi Alla gudha priisa aff loff oc sang ther dygdher aff riisa" Al 9788.

risa

5) stiga, höja sig. swa at miin ära matte risa Iv 338.

risa

6) stiga, blifva betydlig. schole the. .. forbrwthet haffue sin grwffuadell oc xl (40) marc, och om sa saken högre rijste, tijl lijff oc GOdz BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). risa up,

risa

1) resa sig upp, stå upp, uppstiga. rees en krabbe i haffwith op Al 8835. " war herra rees op aff dödha om sunnodaghin" MB 1: 68. " riso mange hälghe män op aff dödha mz honum" ib 268. ib 262, 398. " war herra later stundom GOdha män fAlla i synd, ther til at the riisa swa myklo hälder ödhmiwkare op" ib 444.

risa

2) resa sig (till anfAll). riis vp j thin wärsta hugh Bil 472.

risa

3) uppresa sig, göra uppror. tha rees op een herre heth gildo MD (S) 244. - Jfr uprisa.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• riisa.
• riis GO 9, 489, 810. impf. rees MB 1: 68, 163, 262, 398 ; GO 720, 916 ; Al 8835 ; MD (S) 244.
• rijste BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). pl. riso MB 1: 268.
• riis Bil 472),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚱᛁᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Risa (I)