Säghn
Old Swedish Dictionary - säghnMeaning of Old Swedish word "säghn" (or sæghn) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
säghn Old Swedish word can mean:
- säghn (sæghn)
- L.
- säghn (sæghn)
- 1) det SOm säges, utsaga, ord, yttrande, uttAlande, tAl. mz. .. wiisa manna sägn (Cod. A saghu 113) MB 1: (Cod. B) 536. wi hördom aff thinna propheta sägn (dictis KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 227. Al thingh sta äptir thinom vilia ok blifwa j thinom ordhom ok sägn (in tuo verbo permanet) ib 76. Aldrugh manz sägn ä sällan osan GO 836. " hwa sina bygningn sätir äptir hwars mans sägn hon wardhir illa bygdh" ib 942. " huru vilin ij nu tro Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Vare säghn" KL 396. " oppinbaras thänna manna sägn" ib 397. " thässin idhur sägn (sermo) är ey sanno liik" ib 382. " är thänne säghnin fAls ok hadhuetilse" ib 385. MB 2: 377, 380, 391. komo the oppa en stad, hvilken siälin görla viste, vthan nokors mans säghn (nemine narrante), visseliga Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Vara skärsla eldir MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 179. " epter theres raadh ordh oc segn" BSH 4: 111 (1486).
- säghn (sæghn)
- 2) yttrande (i en rättsFråga el. i en sak SOm har rättslig betydesle); utsaga, uyppgift. äpter Flera GOdhra manna vitne oc sägn war thet stykke leiest ther fore gifuit ok änkte meer SD NS 1: 30 (1401). - utlåtande (i en sak SOm förhandlas mellan två parter), skiljedom, bestämmelse. thet wil iac. .. äpter thera säghn. .. herra päthar porsa vidher läggia ByH 1: 181 (1377). then fulnahdin vil jac. .. anamma äpter thera fornempda säghn ib. tilbinder jak mik ok mina arfua hAlstene ok hans arfuom GOz wider legghä swa SOm hanom at nöger, epther begghas wara wena segn SD NS 1: 60 (1401). hustrv cristin scAl mik lika göra oc i mino minne bliua. .. efter GOdha manna säghn eller oc enom stadz rät ib 69 (1401). " tilbindir iak mik. .. henne swa GOt GOdhz i geen fulla. .. epter säghn dondemanna" ib 227 (1403). at hwilka fiwra manna mietzordhum ok sägn i thesse mato [iak] läter mik wäl. .. atnöghia ib 2: 33 (1408). fylle vp äghandenom SOm smidhia lather thz SOm honum fatas epter GOdha manna sägn SO 71. " tiene for lön epter hans lerdom epter twa GOda brödra segn ib 81. "ib 85. " iak. .. wil rättä idher opp Allan then skadha iach haffuer idher giort effter idher egnä segn (up ywes sulues seghen)" Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Va 23. - bestämmelse, afgörande, utslag. sculu the !UAlekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN?: brut) skiutas til fadhir confesSOrem oc eptir hans doom oc sägn näpsas oc rättas VKR 34.
- säghn (sæghn)
- 3) påstående. " ath menniskian. .. är för fasth j synne seghn" Gers Frest 33.
- säghn (sæghn)
- 4) omtAlande, berättande, berättelse. " första sAlugh Fru saa clementem ok kiände hanum aff säghn Bl 350. af ensampne sänginne Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Vadh han brännande til hänna kärlek" Gr 286. " kom thet största räghn ther man. .. hafwer hört aff säghn" Al 5886. - berättelse om i forna tider timad tilldragelse, saga. enä segn Fram at sighai Fl (Cod. C) s. 74. l
- säghn (sæghn)
- 5) tAl, prat. "wm the ordh oc seghn, SOm mellan the fornempdo Frw abdisSO oc mic waro fördh, for hulken ordh oc säghn mic hopa til gudh. .. at jac gansligha wrsaka ivir-, mot-, ne-, til-, um-sägyn, äfvenSOm saghn. "
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so säghn may have also been written as sæghn
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- säghnar þing ,
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛅᚵᚼᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Ansg
- Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- DD
- Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- SO
- Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
- Va
- Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
- Fr
- Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
- Gers Frest
- Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- Fl
- Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
- Gr
- Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.