San

Old Swedish Dictionary - san

Meaning of Old Swedish word "san" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

san
1) sanning, det som är sant el. visst. for san, såsom sanning el. sant, för visso, för sann. iak hafwer hört fore san ok skäl Al 2741. ij skulin wita fore rätta san ib 3089. MD 43. thz segher jag her för wissa san RK 3: (sista forts.) 4706. iak kan thz ey sighia for san Iv 4355. viste thz görla tha for san ib 5559. ib 921, 5637. MD 446. mykit wärre foro the forsan RK 2: 686. - visshet. iak sigher thz mz rätte san Iv 1374. Al 2927. 2) bevis? hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan ok är egh san. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt SD 1: 669 (1285, gammAl afskr.). 3) samfärdighet, sanninsgkärlek, redlighet, tro, heder. jnthe löpthe ok inghen saan findz nw sköt medh nagan man MD (S) 265. - i bekräftelser. the sworo oc loffuade a tro och san RK 2: 4048. jak wil sighia a rätta san Al 2471. ib 9324. " sigh os a thina san" ib 117. " jak sighe thz a mina san" ib 3337. ib 4396, 7304. MD 13. Fr 1322. " iak lofuer thik thz a mina san" Iv 2766. " thz veet iak a mina san" ib 4172. iak reedh then vägh a mina san Fr 1101. " iak fan ther ey swa höfuizskan en man ther mik tokt viiste a mina san" Iv 809. ib 3923. Al 934, 2064, 4602, 5862. wij föliom idher a wara san MD (S) 253. - (?) han (Gud) gaff honom (Adam) swa erligh san MD 7. (Af de anf. ställena kunna de, hvarest san icke föregäs af ett adj. el. pron., som angifver fem. genus, föras till sander, m.) - JFr osan.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • saan )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛆᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
➞ See all works cited in the dictionary

Back