Sätta

Old Swedish Dictionary - sätta

Meaning of Old Swedish word "sätta" (or sætta) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sätta Old Swedish word can mean:

sätta (sætta)
L.
sätta (sætta)
1) förlika, bringa till fred el. enighet. han sätte osat män Lg.">Bil 884. ib 115. MB 1: 96. Lgren. 1866.">Ber 263. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 180, 3: 100. " konungsins skioldar säte (pacificat) missämiande" ib 81. " thu slionadhe ok vardh latir at säta konungana" ib 165. " hafuer luneta. .. sät sin herra ok sina frw swa at the äru väl ower ena nu" Iv 5731. " at säta mik vidher mina husfrugha" ib 3544. " owini vidh han sätta" Lg.">Bil 234. " mins mandoms takilse. .. vm hulka bannit var löst ok al thing säät j himerike oc jordhrike" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 323. förlika, förSOna. äst thu o wäslignadh iomfrv thes salomonis mönstri SOm giordhe fridh mällan gudh ok mannin hulkin SOm säte brutlika (qui reconciliavit reos) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 390. hon (Jungfru Maria) är swa mild oc miskunsam at hon sätte syndogha män widh sin SOn KL 74. ib 87. " för än thu äst sättir widh thin söta scapare" Lg.">Bil 277. " thän sanne fridzmannin. .. SOm alt mankönit wilde frida oc säta mz gudh oc änglomenLg 66. at iak skulde mz minom blanadh hela syndogha manna saar ok sätta mz gudhi fadher" SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 459. " vi ärom sätte mz gudhi vm hans SOns dödh" MP 1: 119.
sätta (sætta)
2) förlika, Lg.">Bilägga. " ther med skullet tha wara säät" RK 1: 788. " seth ok böth zack" SO 109. Jfr sätia 16. - sätta sik, förlika sig, förlikas, vi gitom ey os siälfua sät Iv 3072. " sättom os ok for likom ,.. . mz warom owinom" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 192. KL 33. MP 2: 177. - refl. sättas, förlika sig, förliks, blifva ense. ther med sättos the badhe ok wordo swa gode wini SOm för RK 1: 995. " sätins ij ey at thetta sinnä tha skal thu fanga halfuo minna" Iv 5271. " hertoghans hugher gafs vidh hans ord: oc sätis vid sin brodher" Lg.">Bil 772. Di 90. " bortkastadhe han sin wakn. .. ok sättes mz hanum" KL 41. - förlika sig, förSOnas, få förSOning el. fred. skulu mine ouini göra thry thing vm the vilia faa nadhe oc miscund oc min vinskap oc sättas vidh mik KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 290. vtan han bätre sik. .. mz idrogha oc scriptamalom oc sättis mädh gudhi MP 1: 224. - Jfr for-, o-, sam-sätta (-säta) samt osätter.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so sätta may have also been written as sætta

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • säta.
  • sääter MB 1: 96.
  • säte Bir 1: 390, 3: 81.
  • säte: -is Bil 772.
  • seth SO 109.
  • sät.
  • säät RK 1: 788.
  • säät Bir 2: 323),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛅᛏᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
➞ See all works cited in the dictionary

Back