Skälla

Old Swedish Dictionary - skälla

Meaning of Old Swedish word "skälla" (or skælla) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

skälla (skælla): Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 43, A. Bengtson, Nils Ragvaldi 160 f. 1) skälla. ganni[o]. .. skälla eller göö skräkia sicut wlpes GU C 20 s. 306. JMÖ 30. 2) skälla, tala häftigt, utfara i hårda ord. iak kommer för rättin tha sithir thu oc skällir iak faar ekke biräth mjn ärendhe ATb 1: 305 (1469). " sidhan skälto the aat mik" SkrtUppb 325.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so skälla may have also been written as skælla

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛅᛚᛚᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

GU: Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.

ATb: (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.

GU C 20: Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.

JMÖ: Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.

SkrtUppb: Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.