Skiällikhet

skiällikhet Old Swedish word can mean:

skiällikhet (skiællikhet)

1) urskilning, förSTånd, eftertänksamhet. skäliket at wtwälia got ok ont STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 217. " al skällikhet är STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bort takin af honom. ther hanskulle mz skodha ok atskilia mällan syndena ok dygdhelika gerninga ib 69. at haue skälikhet j allom dygdha gärningom" ib 2: 62. " jak gaff thik skällikhet oc frälsan vilia" ib 166. at han skulle giua sina gaafwo mz skällikhet (discretione) ib 3: 467. " vm han räkna änkte vara af sinne skälikhet. vtan alt saman af gudz dooms forseo" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 257. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 103, 293, 363, 402, 2: 63, 4: 36, 37. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 138, 139, 140. mat thu märkia. .. vars herra skällikhet i thy at han förST sände them hedhirsamaSTa manne ther var ib 63. är thz (arbetet) ey nyttoght van räddoga oc skälikhet STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 226. " dygdh är at al thing göra mz kälikhet" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 171. " licamens begärilse twinga wndir själena skäligheet (carmen spiritui subjicdiendo)" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 345. - förmåga af urskilning, förSTåndsutvecSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLing. huar thän som är komin til skällikhet (annos discretionis) STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 336. Jfr skiällikhets ar.

skiällikhet (skiællikhet)

2) förSTånd, besinning, sans, förnuftig måtta. the hioldo ey skällikhet i them (dygderna). hwilkin skällikhet mannenom känne swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 258. ib 259. " jak talar ey i owite vtan iak talar sannindina ok skälikhetz (sobrieatis) ordh" ib 173.

skiällikhet (skiællikhet)

3) måttlighet. " hafwa matt ok skiälikheth j math oc dryck" ST 147.

skiällikhet (skiællikhet)

4) det som är rätt och billigt det som är tillbörligt. skäligheet (juSTum) är at hwar som a sins ämbetes wäghna skal andra STyra oc döma honom bör förST sig själffwan rätta STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 345. " war han. .. rättfärdogher om skälighetena forwarilse" ib 40. " skal thet epter skälikheth forbätras" FH 6: 19 (1449).

skiällikhet (skiællikhet)

5) visshet, STadsfäSTelse, laga bekräftelse. til mere wisso ok batre (för bätre) skiällighez beuisningh SD NS 1: 154 (1402). " til mera visso oc bätre skelikshäth" ib 567 (1406).

skiällikhet (skiællikhet)

6) godtfinnande, beSTämmelse. at the. .. görin fulla bätring for thom (synderna) äptir. .. scriptafadhirsins raadhe oc skälikhet (discretionem) STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 291. (skällikhet för sälikhet STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 294 .) - Jfr oskiällikhet.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so skiällikhet may have also been written as skiællikhet

Part of speech: nn

• skiälighet.
• skälikhet.
• skälikhet.
• skälighhet.
• skälighet Bir 4: 36, 37.
• skäligheet.
• skelikshäth SD NS 1: 567 (1406).
• skälikhetinna Bo 138, 140.
• skälikhetzsins ib 139, 140),
• skiällikhets ar
• skiällikhets domber
• skiälikhetz- )
• skiällikhets gärning
• skällekhdz gerning )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᛅᛚᛚᛁᚴᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Skiällikhet (II)