Skilnaþer

Old Swedish Dictionary - skilnaþer

Meaning of Old Swedish word "skilnaþer" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

skilnaþer Old Swedish word can mean:

skilnaþer: 1) skilnad, åtskilnad. " ängin skilnath hawer et dyghn aff andro vtan aff sola gang oc stiärno" MB 1: 45.

skilnaþer: 2) skilsmessa, afsked. " hwat ängxlo fullir thänne skilnadhin är" Bo 213. KS-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 1: 124. mange grata sinna vina skilnat, oc grata ey tha siälin skils fran gudhi MP 2: 198.

skilnaþer: 3) skilsmessa, tid under hvilken personer äro skilda. hundradha aar war thera skilnadher Lg 90.

skilnaþer: 4) oenighet. " BtKS-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 31 (1358, orig.). ä män han gitr giort skilnadh manna mellom" KS 62 (155, 68). " at han rökta skiälnadh infödda manna mällom" ib 63 (157, 69). (skilnat för skyldmanna? at thw vilt ey goodz vinna skillnat oc kötlika thäknat spara (för ey goodz ey vina oc skyldmanna kötlika thäknat spara? efter Bir. Revel. lib. VII cap. V: nec Bonis seu possessionibus tuis, neque propinquorum aut amicorum favoribus vis quoquomodo parcere) MP 2: 94 .) - Jfr af-, at-, Bolstaþa-, ur-skilnaþer.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᛚᚿᛆᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

BtRK: (Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.