Skut

Old Swedish Dictionary - skut

Meaning of Old Swedish word "skut" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

skut Old Swedish word can mean:

skut
L.
skut
1) skott. skothin som skwthin wordho (tomentana batiSTæ) aff fiondomen SpV 304. tha sköth. .. jöns v eller siex sködh epter erich tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 (1493). " tha waro grecan tiill. .. ath spänna oc skiwta mz syn arboSTh oc handbogar. .. mz hwlken skaath. .. the dryffwo troyaner j fra STranden oc STörtte manger for the skaat" SToria Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.">Troj 108. " kärlekens skaat sargade hans hiärta" ib 197 (kan även föras till 2). 2) Vapen som skutes el. kaSTas. catechia (fel för categia el. cateia) skot spiwth STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 86. " ffunda de sliunga näth ok skoth" ib s. 299. sco[r]pio. .. et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth ib s. 555. ty waro thenna landz jnbyggara myket kloka mz glaffwen oc hand bogar oc annor skooth SToria Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.">Troj 102. pil. Se Sdw 2: 1300. sötaSTa skwth (sagina, läST: sagitta) Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 21. .. . lanceas et sagittas. .. spywth oc skoth STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 101. SToria Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.">Troj 107. " the hade STora handbogar oc lang STraal oc skaat besatta mz fiädra" ib 119. ib 185. han sköt tiill mz eth forblybbad skaått räth j gynom palamidis STrupa ib 205. - kaSTspjut. jaculum li skudh näth STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 4. chriSTus ihesus är skotthet, wt sänth aff fadhrenom (emissum telum chriSTus eST), slaandhis oc sarghandhis dödhen VadSTenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.">JMÖ 117. - Vapen att skjuta med, skjutVapen. nu ärw STörre skoth som ärw byssor wpfwndne STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMskr 139. at wi worom begerende wore bysse och skott i gän pa calmara SToria. 1816 ff.">HSH 14: 27 (1525, Brask).
skut
4) tillskott till gille el. skrå; avgift vid gillessamkväm o. d. Jfr H. Schück, STockholm vid 1400-talets slut 291 f. STockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.">HLG 2: 21 (1511). ib. - Jfr non sufficiebat scota jmposita et computata STockholm. I. Gillesboken 1393--1487. Utg. av I. Collijn. 1921.">HLG 1: 35 (1438). item de domino jhanne torkilli xiij albos scota hospitati ib 37 (1438).
skut
5) skatt. Jfr H. Schück, STockholms vid 1400-talets slut 94 ff., N. Ahnlund, STockholms hiSToria före STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUSTav Vasa 190, 294 ff. vm skottid, ath thet tymblegan komber fram innan midfaSTa vidh sina iij (3) marck STb 1: 429 (1459, Burspr). tha giorde her nic. person rekinskap bade aff vpbördh och vtgifft aff skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). STb 1: 27 (1475). skutherrerne skulo taga borgan aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith skwth ib 92 (1477). ib 148 (1478). STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 143 (1489). STb 3: 200 (1494), 387 (1498). tha skottit rechnades fredagen neST epter pinxdaga SSkb 35 (1502). ib 44 (1502-03), 72 (1503). STb 5: 111 (1516). - skatteuppbörd. til skotit aff menheten magnus otter hans cappella STÄmb 40 (1445). - sitia for (fore) skot (skotit), ha hand om skatteuppbörden. STÄmb 65 (1457) , 67 (1458), 69 (1460). skotherana. .. som tet aarit fore skottit sittit hado SSkb 29 (1501-02). thesse gode men saathe för skothet STock Skb 3 (1516-17). - Jfr sedentes pro scota STÄmb 46 (1448) , 47 (1449) o. s. v. - sitia äptir skotit, d. s. thässe skulo sitia äpter thz halfwa skotit, som wtlagdhis for konungx gengärdh JTb 35 (1462). - Jfr iSTi reSTant cum scota JTb 57 (1456).
skut
7) avgift (in natura) till klockare. göre hVar man sine skottoSTa innan s. lauerentii afton. säger clockaren ej retteligen skuttedh Vare, hålle thet bonde med sielf sins edhe och Vare thermed saklös HiST Handl V III 1: 66 (1514, avskr. fr. sl. av 1500-t; Linköpings STift). - Jfr armboSTa-, ars-, for-, gäST-, gäSTa-, in-, kärleks-, libbe-, lön-, mat-, mordh-, sam-, silf-, Vaghen-, äptir-skut, ävensom förars skottet STock Skb 222 (1523).

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • skutt STb 1: 148 (1478). skudh GU C 20 (hand 2) s. 4. skot. skoth. skooth Troj 102.
  • skott HSH 14: 27 (1525, Brask). sködh Uppl Lagmansdomb 86 (1493). skath Troj 185. skaat(h) ib 108, 119, 197.
  • skaåth ib 107.
  • skaått ib 205.
  • skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). skuttedh Hist Handl V III 1: 66 (1514, nyare avskr.). skotit StÄmb 40 (1455) ; JTb 35 (1462) ; STb 3: 200 (1494). skot(h)et StÄmb 65 (1457) , 67 (1458); Stock Skb 3 (1516-17). skottit SSkb 29 (1501-02), 35 (1502), 72 (1503). skottid sTb 1: 429 (1459, Burspr). skott(h)et SSkb 44 (1502-03); JMÖ 117 ; HLG 2: 21 (1511) schottet SJ 2: 143 (1489) ),
  • skuts mal
  • skutz-.
  • schutz-.
  • skots-.
  • skotz-. sköt(s)zArfstv 100 (1472); Svartb 481 (1464) ; Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sködhz- Svartb 521 (1477). -maal(l). -mall. -mool) n. 1) uppskov, dröjsmål. the skule enghen lenge töffringhe eller nogot skötz maal j lengre koma Svartb 481 (1464). tha sware axell olsson thöm til retta och göre then dom fulth vthan alla ytermera skutsaall STb 2: 554 (1491). ath han wylle jngen lenger schutzmaal bliffue wijdh eller lenger töff giffue ib 556 (1491).. .. och skall forscrefne calmarne recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis, wtan nagre ytermere skotzmaall Rydberg Tr 3: 430 (1494). BSH 5: 74 (före 1506, H. Gadh).. .. at förhanle om swadan merkelig ärende med oss wtan al hinder oc skotzmall STb 5: 316 (1520, Kop). bede vi eder ati lathe thetta vort breff bliffue i nörcöping pa radzstuwffwn för skotzmool pa en annen tiid AktK ungsådr 30 (1524, Brask). 4) hänskjutning, hänvisning, åberopande. Se Sdw 2: 1300. tha sköth for:ne lödissa borgare oppa fangeman och sagdhe, thz wara mons swenssons hustrv. . epter sadana skotsmal toge wi borgan for honom JTb 106 (1518). - vädjande, vad. är thz swa, at nokor skyu´r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil then domare ey skona thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 1450). ATb 1: 23 (1454). " tha är thät io reth ok openbara at all skotzmaal wiise in til kongen ok inga skotzmaal wisä fra honom" Arfstv 48 (1472). ib 100 (1461). Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sidhen swa war withnedh och ransadh (vid häradstignet) tha bedhis for:de eric sith sködhzmal til nesthe lagmanz ting Svartb 521 (1477). HSH 13: 32 (1524?, Brask).
  • *skutsmals bref
  • schutzmaalz- )
  • vadebrev STb 2: 557 (1491).

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᚢᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
JMÖ
Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.
Mecht
Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
Uppl Lagmansdomb
Upplands Lagmansdombok 1490--1494. Utg. af K. H. Karlsson. 1907. SFSS.
HLG 1
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. I. Gillesboken 1393--1487. Utg. av I. Collijn. 1921.
HLG 2
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
JTb
Jönköpings stads Tänkebok från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.
Skotteb
Stockholms stads skottebok 1460--1468 samt strödda räkenskaper från 1430-talet och från åren 1460--1473. Utg. genom J. A. Almquist. 1926. [Beteckningen Borgm avser de borgmästareräkenskaper som äro tryckta s. 337--356 och Kämn kämnärsräkenskaperna s. 359--480].
SSkb
Stockholms Stads Skottebok 1501--1510. Utg. genom H. Hildebrand. 1889, 1915. SSKb 2:= Stock Skb
Stock Skb
Stockholms stads skottebok 1516--1525 samt strödda räkenskaper. Utg. genom J. A. Almquist. 1935.
StÄmb
Stockholms Stads Ämbetsbok 1419--1544. Utg. genom J. A. Almquist. 1927.
Hist Handl
Historiska Handlingar till trycket befordrade af K. Samf. f. utg. af hdskr. rör. Skandinaviens historia. 1861 ff.
➞ See all works cited in the dictionary

Back