Smiþa
Old Swedish Dictionary - smiþaMeaning of Old Swedish word "smiþa" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
smiþa Old Swedish word can mean:
- smiþa
- 1) smida, arbeta i metall. amelias byriade atsmida, oc smiDDe sa et aar wtgynom Di 46. sporde konungen hanum hwy han ekke smidade ib 47. ib 42, 43. SO 71.
- smiþa
- 2) smida, genom hamring bearbeta (metall). ey koMBer gulringer a konungx arm för än gullit wardher wäl bränt ok smidat Bil 426. aldra handa malma kön smidhat j mang thing oc formo Bir 3: 245. - bearbeta, böja, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken, swa SOm iärn alla malma (sicut ferrum domat omnia metalla, sic illud conteret omnia hæc) MB 1: 14. " iärnit smidhas (låter bearbeta sig) af engom malm" MP 2: 230.
- smiþa
- 3) smida, förfärDia (arbet af metall, i sht järn). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505. MB 1: 81. " miDDo tängir" Bir 2: 73. Bil 579. Bo 31. Di 54, 90. BSH 5: 506 (1512). SOm alt annat haffuer smidat Di 45. " han är likir them smidh SOm smidha höghtidelikit wärk" Bir 1: 394. SO 61. " the kunde wäll at smida bada gwll oc silffuer, bryniar swerd oc hielma" Di 41 ; jfr 2. - i allmh. förfärDiga, dana, göra. i thino fastasta hwse SOm thu smidadhe (operatus es) MB 1: 318. " hwa smidadhe (fabrictus est) döwan oc duMBan" ib 285. - åstadkomma, bereda. smidhar (fabricat) gudh sin hedher aff människionna ondzsko Bir 4: 80.
- smiþa
- 4) infatta (i metall). lät smidha armin. .. mz guld oc silff Bil 879.
- smiþa
- 5) fjättra, fängsla. la fangen i eno torne Diup viþ iorþena harþleka smidar Bu 168. " sätia þöm smida i mörke hus" ib 518. " jak skal lata idher. .. smidha twefallum järnum ok bandum" Bil 113. " leta the Boior SOm sanctus petrus war smider mz ib. "ib 114. " lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha" ib 111. lät tyberius smidha (reclusit in carrem) herodem ok (halda) han j häptom ib.
- smiþa
- 6) slå, träffa med slag? tha thät !UDDA_TECKEN?: thiit brysth) vnDi korseno af thins SOns haMBra lyndhe smidadhis (motsv. ställe i en annan uppteckning, s. 144, har smitadhis, säkert den urspr. läsarten) Bir 4: 157. Jfr smita. - Jfr besmidha, osmiDDer.
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- smidhia SO 61 (på tre st.), 71.
- -is Bir 4: 157.
- smidade Di 47, 52.
- smidde Bo 31 ; Di 46, 50. pl. smiddo Bir 2: 73.
- smidhadher Bil 114 ;
- -adha ib 163 ;
- -at ib 579 ; Bir 3: 245.
- smidader: -at Bil 426 ; Di 45.
- smider Bil 113 ;
- -ar Bu 168 ;
- -a ib 518.
- smydder: smyd BSH 5: 506 (1512).
- smidin: -it Di 90 ;
- -ith ib (Cod. B) 315),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛘᛁᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- SO
- Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- DD
- Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.