Smiþa

Old Swedish Dictionary - smiþa

Meaning of Old Swedish word "smiþa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

smiþa Old Swedish word can mean:

smiþa
1) smida, arbeta i metall. amelias byriade atsmida, oc smiDDe sa et aar wtgynom Di 46. sporde konungen hanum hwy han ekke smidade ib 47. ib 42, 43. SO 71.
smiþa
2) smida, genom hamring bearbeta (metall). ey koMBer gulringer a konungx arm för än gullit wardher wäl bränt ok smidat Bil 426. aldra handa malma kön smidhat j mang thing oc formo Bir 3: 245. - bearbeta, böja, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken, swa SOm iärn alla malma (sicut ferrum domat omnia metalla, sic illud conteret omnia hæc) MB 1: 14. " iärnit smidhas (låter bearbeta sig) af engom malm" MP 2: 230.
smiþa
3) smida, förfärDia (arbet af metall, i sht järn). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505. MB 1: 81. " miDDo tängir" Bir 2: 73. Bil 579. Bo 31. Di 54, 90. BSH 5: 506 (1512). SOm alt annat haffuer smidat Di 45. " han är likir them smidh SOm smidha höghtidelikit wärk" Bir 1: 394. SO 61. " the kunde wäll at smida bada gwll oc silffuer, bryniar swerd oc hielma" Di 41 ; jfr 2. - i allmh. förfärDiga, dana, göra. i thino fastasta hwse SOm thu smidadhe (operatus es) MB 1: 318. " hwa smidadhe (fabrictus est) döwan oc duMBan" ib 285. - åstadkomma, bereda. smidhar (fabricat) gudh sin hedher aff människionna ondzsko Bir 4: 80.
smiþa
4) infatta (i metall). lät smidha armin. .. mz guld oc silff Bil 879.
smiþa
5) fjättra, fängsla. la fangen i eno torne Diup viþ iorþena harþleka smidar Bu 168. " sätia þöm smida i mörke hus" ib 518. " jak skal lata idher. .. smidha twefallum järnum ok bandum" Bil 113. " leta the Boior SOm sanctus petrus war smider mz ib. "ib 114. " lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha" ib 111. lät tyberius smidha (reclusit in carrem) herodem ok (halda) han j häptom ib.
smiþa
6) slå, träffa med slag? tha thät !UDDA_TECKEN?: thiit brysth) vnDi korseno af thins SOns haMBra lyndhe smidadhis (motsv. ställe i en annan uppteckning, s. 144, har smitadhis, säkert den urspr. läsarten) Bir 4: 157. Jfr smita. - Jfr besmidha, osmiDDer.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • smidhia SO 61 (på tre st.), 71.
  • -is Bir 4: 157.
  • smidade Di 47, 52.
  • smidde Bo 31 ; Di 46, 50. pl. smiddo Bir 2: 73.
  • smidhadher Bil 114 ;
  • -adha ib 163 ;
  • -at ib 579 ; Bir 3: 245.
  • smidader: -at Bil 426 ; Di 45.
  • smider Bil 113 ;
  • -ar Bu 168 ;
  • -a ib 518.
  • smydder: smyd BSH 5: 506 (1512).
  • smidin: -it Di 90 ;
  • -ith ib (Cod. B) 315),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛘᛁᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
➞ See all works cited in the dictionary

Back