Sniälder

Old Swedish Dictionary - sniälder

Meaning of Old Swedish word "sniälder" (or sniælder) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sniälder Old Swedish word can mean:

sniälder (sniælder)
L.
sniälder (sniælder)
1) duglig, duktig, rask, tapper. " konungh" " haniss är. .. karsker och snill" KLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller EriKS-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 3: 3451. " ha war i striidh baadhe snill och snar" ib 1237. " her göstaff karlsSOn war i striidh sniller och wiiss" ib 293. " han tröste oppa syna manga swäna. .. han hadhe manga riika och snille" ib 227.
sniälder (sniælder)
2) duglig, skicKLig. " menniskor SOm dugha til at forestaa eMBetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru" KLoster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.">VKR 9. " han war i sin sticker sneller oc KLar" KLemming. 1881--82. SFSS.">MD 438. " han war sniller" ib 440 (kan föras till 3). - skicKLig, kunnig. vilia the wara sniälle j KLemning. 1860. SFSS.">BoKLike konst (volunt esse scientes) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 101.
sniälder (sniælder)
3) vis, KLok. " sagdhe sik hafua fala dyra stena SOm. .. fola göra sniella (insipientibus sapientiam infundit)" Lg.">Bil 611. " swa SOm han var alra ödhmiukast. swa var hon ok alra sniällast (prudentissima)" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 5. " jak skal tappa visa manna (sapientium) visdom oc KLemning. 1860. SFSS.">Bortwräka sniälla manna (prudentium) snille" ib 98. " loot han saman koma. .. alla visa oc sniälla män" KLemming. 1860.">Gr (Cod. D) 417. " the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är" KS 27 (68, 29). han skal wara. .. snieldr ok rådhughr til sit manwit ib 53 (133, 57). " þe visto han vara sniällan (framstående) i viisdom" KL 189. " vm thu äst sniäldir bidha. .. han (näml. döden) huar stadh" MP 1: 145. " en aff hans hustrum the SOm snäl war (una sapentior ceteris uxoribus ejus)" MB 2: 83. " han siputeradhe. .. oppinbarlica mz sniällom mannom (cum sapientibus)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 157. the skuldo. .. wara. .. snielle swa SOm orma ib 1: 163. " nytiadhe snielt radh" ib 215. " halt ey thin siin sniällare än andra manna" ib 2: 79. " hwi gifs SOmom got näme oc sniäl vndirstandilse" ib 304. KL 183, 256, 360. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 116. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 40 100, 284. MP 2: 122. Iv 5235. KLemming. 1881--82. SFSS.">MD (S) 258. SO 101. KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 187. Lg 3: 530.
sniälder (sniælder)
4) skicKLig att tala, SOm har lätt för att tala el. lägga sina ord, vältalig. han war i orlom bade sniller oc KLar KLemming. 1881--82. SFSS.">MD 436. - SOm vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. han syntis owirga sin fadhir i sidhom ok visdom oc sniälle talan (vältalighet) KLemming. 1860.">Gr 320. wi hördum. .. tina sniello thungo (eloquentiam) Lg.">Bil 535. KLemming. 1881--82. SFSS.">MD 438. rent mal oc sniät MP 1. 240.
sniälder (sniælder)
5) god, saktmodig. " the thola lättelika ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle (KLemning. 1860. SFSS.">Boni et mites)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 193. - Jfr osniälder.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so sniälder may have also been written as sniælder

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • snieldr KS 53 (133, 57).
  • sniällär VGL IV. 15: 16, 16: 11.
  • snällir Bir 1: 40.
  • snyäller PM 70.
  • sneller MD 438.
  • sniller Bir 1: 284 ; RK 3: 293 ; MD 436, 440.
  • snillir MP 2: 122.
  • snil MD (S) 258.
  • snill RK 3: 1237, 3451.
  • sniäl.
  • snyll Lg 3: 530.
  • sniält.
  • sniällan KL 189.
  • snilla Iv 5235 ; MD 438.
  • sniälle Gr 320.
  • sniälle.
  • snille KS 27 (68, 29) ; Ber 6.
  • sniälla. snialla MElL Kg 4: pr. snälla Kr LL Kg 3: pr. snilla MELL Kg 4: pr. i var.; KrLL Kg 3: pr. i var. snille RK 3: 227.
  • sniällum SML Prol. sniällom Bir 1: 100, 3: 157.
  • sniellom SO 101. snällum UpL Pröf. snällom VML II Pröf. gen. sniälrä VGL IV. 19: 1. snilra ib i var. sniälla Bo 98.
  • sniälle KL 360.
  • sniälde ib 256.
  • sniello Bil 535.
  • sniälda Ber 187.
  • sniällare.
  • sniäldare KL 183.
  • sniällaster) ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚿᛁᛅᛚᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
➞ See all works cited in the dictionary

Back
↑