Sörgha

Old Swedish Dictionary - sörgha

Meaning of Old Swedish word "sörgha" (or sørgha) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sörgha (sørgha)
smutsa, nedsmutsa, orena. Bildl. han sagdhe thz wara vmughelict at sörugha sit eghit härBerghe Bil 377. " scal han. .. ey lenge sörogha mina ordinem" ib 797. " mz syndom smitta oc sörgha salomonis säng som tekna the hälgha kirkio" Ber 67. - refl. sörghas, smutas, nedsmutsas. a sax ok tiugu arom sörghas aldre hans kläþe älla slitna Bu 204. - i andlig el. sedlig mening. thin öron syroghas widh min ordh Bil 455. " huru myklo mer kroppen prydhis wtan til for fanytto äro swa myklo mer smittas siälin ok sörghas innantil" Ber 29. Bir 3: 420.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so sörgha may have also been written as sørgha

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • sörogha.
  • sörugha.
  • syrogha.
  • -ar )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚯᚱᚵᚼᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
➞ See all works cited in the dictionary

Back