Städhia

städhia Old Swedish word can mean:

städhia (stædhia)

L.

städhia (stædhia)

1) STälla (ngn el. ngt någonSTädes). lloco. .. STätya oc STatgaa STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 94.. .. wthan thet är myn lön ath thu wilt ey STädia mik til rettha Thomas Varningsbref 6. 3) placera, använda (egendom el. arbete). - med sakens dat. och inf. sades huSTrv elin haffua til tal til husit. .. medh sine c mark eller och STede sine arff renta v mark aff sine c mark STb 4: 83 (1505) (möjl. att föra till 8 el. 9). 8) beSTämma, besluta, avtala, överenskomma. - med prep. mädh och um. thu haffde STat medh mik om thin vissa lön STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 158. - avtala om överlåtelse el. förhyrning av (ngt). jap jenson. .. kerdhe thel. .. larens basse ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen til en annan ok STaddhet en annan til köps ATb 1: 27 (1454). " thän som sywker är, han skal ey bekymbra segh mädh ath STädya äler leya skep" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMSkr 96. ib 104. 9) tillSTädja, medgiVa, tillåta. med sakens ack. och inf. alt thz hon wet wara mothe STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdhi, STädhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322. - med sakens ack. och prep. til. än wilia ey kirkiowärenda eller soknamen STädhia preSTen til tridhia nykel. hafui tha preSTher wald messofal göra STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUmmerus Syn-STat 42 (1425, vidim. 1440). äre i. .. satte i then STad som i nu är at STädie bode fatige oc riike til lag oc ret SToria. 1816 ff.">HSH 14: 59 (1525?, Brask). - pass. SpV 552. 11) antaga i tjänST, genom avtal betinga sig tjänST av (ngn), STädja. thässe sworo. .. ath niclis bariis war byrgis STadda hion JTb 18 (1459). " tha STaddo borgameSTare i radzsins nerwaro skipper jenis laurensson til herradagin" STb 1: 359 (1482). " han STadde ok them fore päninga, ok sände them j syn wingardh" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 157. VKu 89 (1557). 14) STädja bort (faSTighet), utarrendera. tha offuirgaff hon then delena. .. i gardenom oc STadde sidhan gardhin till legho for xx öra om arith ATb 2: 63 (1476).. .. hwilka toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt jak. .. haffwer STath tiill egho (för legho) forscreffnom swen nissason for 1 skilingh om aaredh VKj 180. mz swa skälom STäder jac tig thetta goz mz aker oc äng Arnell Brask Biᴵ 16.

städhia (stædhia)

2) beSTämd, avgjord. - beSTämd, överenskommen. döSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPdes tha knwt STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUldsmsmet sine lv mark j gen. .. knwt hade samma peninge vtlagt offuer sine retta STadda summa STb 3: 442 (1499).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so städhia may have also been written as stædhia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• städia Thomas Varningsbref 6.
• städya PMSkr 96, 104.
• stätya GU c 20 (hand 2) s. 94. pres. städhir SpV 453.
• städer Arnell Brask Biᴵ 16. refl. städz SvB 172 (omkr. 1500). stätz SpV 552.
• stedhz MP 5: 56.
• städhie Mecht 322. stede Stb 4: 83 (1505). impf. stadde. part. pret. stadder. städder Rydberg Tr 3: 635 (1458).
• stadt Svartb 563 (1513).
• supin.
• stat (h) MP 5: 158 ; VKJ 180. refl. stadz SpV 531.
• steedh J Buddes b 75. Jfr Sdw 2: 1308),
• städhia sik , 1) ställa sig. än härran ihesus, han stadde sik när the siwka, j prestens stadh Mecht 346. " tha han kom thit. .. stadde han sik j thät sama rwmet oc fotsporin som war härra stodh sidarst vppa j wärldena" MP 4: 197. - refl. städhias, 2) stanna, stanna kvar. Jfr Sdw 2: 1308. atthe enkte hwast ällir onyttoght oplop, j thässins blomstirsins grönsko, thy at tholikt haffdhe thär ekke stadz SpV 531. thär mädh (ɔ när hostian, som bars till en sjuk, börjad tala) staddis prästin ok wart rädder MP 4: 42. äptir thet (ɔ barnet) nymbir ath gaa ällir löpa, tha stedhz thet ekke länghe enom stadhz j huseno, vtan löpir ok wandrar j all rwm ib 5: 56. ib 57. " styr mino snödho waffrande hiärta, hwilkit aldrig stadz när tik" SvB 172 (omkr. 1500). - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). stadder fori oss oc varo radhe thessen breförä. .. oc witnändä thessom lundom SD 8: 36 (1361).. .. konung cristiern. .. i sin nathis eyghen persone städder paa radhstwen her i stokholm Rydberg Tr 3: 635 (1458). " j hwilkidh rike han stadder är G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 71. swa ok for then store wthlegningh ok bygningh hon (ɔ Åbo domkyrka) nw wdj stadt är" Svartb 563 (1513).
• *städhia in , tillåta att komma in el. att vinna insteg, släppa in. än städhir thu (admiseris) thän lasthin in mädhir tik, tha faar thu aldrigh roo älla hwilo SpV 453.
• städhia til , tillstädja, tillåta. steedh ey till thennä stupanda varghana at skingra eller hindra thee faar som. .. J Buddes b 75. Jfr tilstädhia. - Jfr be-, ut-städhia samt när-, o-, vand- (Sdw 2: 911) stadder.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛅᚦᚼᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Städhia (II)