Stadhughet

stadhughet Old Swedish word can mean:

stadhughet

1) fst el. tryggad ställning, forskylladho the (änglarne) äuerdhelica stadhughet KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 289. - ställning, tillstånd. at thu ey kan ällir formaa tik längher at hKLemming. 1862.">Alla j enom staga ällir j enne stadughet (statu) Su 259. 2) det som är fast; fäste, firmament. saghe gudh wardhe fästa oc stadughet mit j watneno KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: (Cod. A 3) 541. " gudh han giordhe fästo oc stadughet ib. kKLemming. 1862.">Alladhe gudh fästona oc stadoghetena hymil ib. 3) stadighet, stadga. nar hördhe thu then vngan man ther man KLemming. 1862.">All tiidh stadhugheet aff fan" KLemming. 1862.">Al 7171. ib 7166. at. .. idhna os j höffwidzske stadughet KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 45. " j KLemming. 1862.">Allom tima skKLemming. 1862.">Alt thu aatwakta thins hiärta renlighet oc roligha stadughet" Su 257.

stadhughet

4) fasthet, styrka, kraft. " the minsta sin konung ther the skuldo hafwa af hugnadh ok styrkilse ok stadhughet (firmatem)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 257. " tha mist ey fridhin sina fäghrindh thz är sina stadoghet (stabilitatem) vtan wardhir thes stadhoghare" ib 288. 5) fasthet, ständaktighet, mod. giff thässom mästara stadhughet ok hita ok kärlek at tKLemming. 1862.">Ala ok predica KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 194. 6) ståndaktighet, beständighet. han. .. ville. .. prpua thera tro oc stadhughet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 92. var herra iheSus skodhadhe hans tro stadugheet ib 150. ib 140. KL 252, 254. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 94, 2: 195. jak. .. lofuar. .. troskap oc äwrädhelica stadhugheet VKR 23. 7) ihärdighet. böninna stadhughet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 112. idhne gudhelica böne mz idhelike stadhughet (est orationum instantia contiuanda) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 229. 8) oföränderlighet. wari thin äwärdhelika äwärdhelikhet ok stadhughet owir KLemming. 1862.">Al thingh hulkin som stadughe äru ok magho stadhugh wara KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 76. 9) fasthet, beständighet, giltighet, gällande kraft til thässins brefs mere visso ok stadhughet SD NS 1: 71 (1401). ib 157 (1402) , 2: 26 (1408), 238 (1409). - Jfr ostadhughet.

Part of speech: nn

• stadhugheet Bo 150 ; Al 7166, 7172 ; VKR 23.
• stadhukhet KL 252, 254.
• stadhoghet Bir 1: 288.
• stadoghet: -hetena Mb 1: (Cod. A 3) 541),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛆᚦᚼᚢᚵᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.