Stakkkotter

Old Swedish Dictionary - stakkkotter

Meaning of Old Swedish word "stakkkotter" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stakkkotter Old Swedish word can mean:

stakkkotter
1) stackig, kort. a) om rum. hans Boll var stakkoter (erat. .. statura brevi) Lgren. 1866.">Bertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 179. " sighiandes honom wara en stakkottan man" Lg 3: 155. skyt är skutith aff stakkot Bogha GO 899. fa thinne hustrv thän stakkota kuiff ok haff siälffwir thän langa ib 959. " then ther kom mz rifuen kiortel oc stakkat swerd" RK 2: 7170. " lGOth järn smith j stäkkotta tena" PM XLVI. " ljränskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkkotta tändher" LB 9: 111. then ena (näml. vägen) är lang oc ond. then annan han är stackut oc GOd Di 62. " llitin hästir gör stakkota dax leedh GO 248. b) iom tid el. varaktighet. epter stakottan tima do tyLgren. 1866.">Berius" Lg.">Bil 111. MB 1: 14, 321. Fl 953. RK 2: 7169. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 42, 43, 130. Lgren. 1866.">Ber 279. j thenna staRKotta oc forlidhelika timan Su 251. " hwario människio litime är stakkotir" MP 1: 5. mine dagha. .. äre badhe stakitte oc onde MB 1: 255. äre thässa wärlz dagha stakitte thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey stakkit at ändanom ib. RK 2: 7435. Lg 3: 133. " stakkuth är höno Flugh" GO 265. " jak seer at var vmganga är stakkot (d. lv. s. räcker ej länge)" Bo 227. " af thässa synlica thinganna vsla oc stakkotta hugnadh" ib 256. MP 1: 28. huat hon (ɔ: thin pina) var hällir stakkot älla längre RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 268. hon. .. löste äuinelikan dödh mz stakkottom dödh Lg.">Bil 879. synden war stakkot oc timeliken Lgren. 1875.">LfK 115. - om muntlig el. skriftlig framställnig. hör. .. mz stakkottom ordhom (breviter; korteliga sagdt) hwat Lgren. 1866.">Beruardus talar Bo 140. RK 2: 722 at thu. .. giffui mik. .. ena beqämelika matto til at wäl liffua, oc thz ma fam ordom, ffor thy at stakokotter lärdomRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir Lgren. 1866.">Berips bäther. .. än langher Su 256. " wil jak tik giffua andeligx liffwrnis nakra wpbörian oc stakkottan lärdom (quedam tibi vitæ spriitualis principia brevissime tradam) ib. - innan stakkot, inom kort. kan skee at han (ɔ: törster) jnnan stakkot ändhas" Lgren. 1875.">LfK 131. - mädh stakkot, i korthet, med få ord. mz stakkot at sighia Su 257. 2) kort, fortgående iafbrutna och mycket korta tidsafdelningar. for een stackot andha LB 7: 225. 3) kort, knapphänDig, snäsig. stakkot swaar the ther finGO RK 2: 1896.
stakkkotter
4) afstubbad, svansl-s. stakkut hund (canis a cauda mutilus) ok kulloth ko ok litin man äru höghfärdogh (för -färdogh) GO 1079. - n. adv. kort, på kort afstånd. han do j Florentino stakkit fra Florentz Lg 1040. - Jfr for-, of-stakkotter.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • stakkut GO 1079.
  • stackut Di 62. . stakkot Bo 227 ; Bir 2: 268 ; MP 1: 28 ; LfK 115.
  • stakkot RK 2: 1896 ; Su 257 ; LfK 131.
  • stakkat RK 2: 7170.
  • stakkuth GO 265.
  • stakkit MB 1: 255 ; Lg 1040.
  • stekkith ib 3: 133. adk. m. stakkottan ib 155 ; Su 256.
  • stakkotan Fl 953.
  • stakottan Bil 111.
  • stakkattan Bir 4: 130.
  • stakkot GO 898.
  • stackot LB 7: 225.
  • stakkota GO 248.
  • stakkit MB 1: 14.
  • stakkat RK 2: 7169. dat. m. stakkottom Bil 879 ; Bir 4: 42.
  • stakwtom Ber 279.
  • stakitte MB 1: 321.
  • stakkitte ib 255 (på¨två st.). ack. m. stakkata RK 2: 7433.
  • stäkotta PM XLVI.
  • stäkotta LB 2: 7122.
  • stakkotta Bo 256 ; Su 251.
  • stakkota GO 959.
  • ln.
  • stakkota Bir 4: 130.
  • stakkottaster : -asta ib 43.
  • stakkotaster: -asta ib 42 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛆᚴᚴᚴᚮᛏᛏᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back