Stiäla

Old Swedish Dictionary - stiäla

Meaning of Old Swedish word "stiäla" (or stiæla) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stiäla (stiæla)
stjäla. "thu skal ey stäala" MB 1: 334. " scriffwat är j laghomen at then som stiäl skal meer atirgifua än han bort tok" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta SRätt. I Småstycken på Forn Svenska.">EGenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 281. " thär är onth at stiäla som bonDin är siälwir thiuwuir" GO 289. " han är ey bätre som gömer än thän som stiäl" ib 288. SD 5: 638 (1347). MB 1: 129. " iak haffwer hwarke stwlit ällar lwgit Lgren. 1875.">LfK 141. han stl gerna aff mäldene" Lg 3: 6. " nu stiäl man til ii öra päninga hönge fore stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man minne än til öre misthe hudhena" MSRätt. I Småstycken på Forn Svenska.">EG (re. A) 54. ib (red. B) 59. SRätt. I Småstycken på Forn Svenska.">EG 65. þät. .. sum stulit är SR 44. onda gerning hawin i giort, oc stolith mins herra siLgren. 1875.">LfKar MB 1: 247. " stiäl nakar man annars faar eller oxa" ib 337. " wardher stolith liwanDis fä ib. tha han hafdhe stulit farit" Pa 7. " hwar som hafdhe stulit thz farit ib. han lyste. .. epte eno stolno fare ib. brodhoren som bokena hafthe stulit" KL 220. stalo grekar thera ben Lg.">Bil 108. " thz swerd war stolit oc lönt lenge" Di 76. Lgren. 1875.">LfK 225. " en man hans taal et faar af sinom granna" Pa 7. KL 200. BtFH 1: 149 (1506). tu hawer swa opta stulit mäldena v säkkiomen Lg 3: 6. ib 7. räddhus alle at thera fadher ok staz wäriare war fra them stolin Lg.">Bil 252.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so stiäla may have also been written as stiæla

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • stiäll EG 65.
  • stiell LfK 225.
  • styäl SD 5: 638 (1347).
  • stal.
  • stall Di 76.
  • staal Pa 7.
  • stalo.
  • staalo MB 2: 411.
  • lkonj.
  • staale ib 1: 129. part. pret. stulin. stolin Bil 252 ;
  • -it Di 76 ;
  • -ith MB 1: 247, 377 ;
  • stolno Pa 7.
  • supin.
  • stuliss Di 80.
  • stolis ib 112 ),
  • stiäla sik , smyga sig. en kalmara borgare, som stal sig aff slottet oc aff landet BSH 5: 123 (1506). " stal iak mik fran samqwändenne lönlika" Lg 3: 467. - refl. stiälas, smyga sig. en krank kona stals j hans sängh Bil 784. " hwilken swen som gör sina eigna gerningh stiälandis j sina (för sins) husbondha werkstadh" SO 6. the wilia ekke stiälas pa [ytik] Di210. tw hauer stuliss vppa myn broder soffwande ib 80. ib 112. " at the skullo swa farlöst swa som stiälandis (furim) thädhan fara" Bo 20. MB 2: 305.
  • stiäla bort ,
  • stiälas bort , smyga sig bort. thz iak skal hädan stiälas bort Iv 1091. - Jfr bortstiäla. - Jfr firi-, fran-, ut-stila, samt dröm-,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛁᛅᛚᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
BtFH
Bidrag till Finlands Historia. Utg. genom R. Hausen. 1881--83.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
EG
Eriks af Pommern Gårdsrätt. I Småstycken på Forn Svenska.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MEG
Magnus Erikssons Gårdsrätt. I Småstycken på Forn Svenska.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SR
Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
➞ See all works cited in the dictionary

Back
↑