Stim

Old Swedish Dictionary - stim

Meaning of Old Swedish word "stim" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stim
buller, gny, sorl, stim. " en riddare. .. fik bradhlika höra mykit stim ok brask, swa som aff wängta manna färdh" KL 121. " varfrw fik höra stimit ok bangit (strepitum et tumultum) som af them gik" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 1. " the nalkadhos thz mz storo stime oc myKLe gäld" ib 206. - buller, stim, oväsen, oro. mz stime oc bange kan bönin äkke vardha höuelcia KLemning. 1860. SFSS.">Bo 45. nar hon (bönen) dröuis af ängo stime älla rope ib 104. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 145. " lärdhe hon thöm at KLemning. 1860. SFSS.">Bort köra aff sinom hugh ok hiärta alt världinna stym ok bang" KL 350. wärldzlika gärninga och hwghsilsa stim Ber 147. ib 26, 179. Su 454. " mz nakra syndhenna stym ällar buldher" LfK 133. - Jfr diäfla stim.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • stiim Su 454. stym],

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛁᛘ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back