Stinga

Old Swedish Dictionary - stinga

Meaning of Old Swedish word "stinga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stinga Old Swedish word can mean:

stinga
L.
stinga
1) STinga, STicka, STöta (ngn el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål. eg. och bildl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 480 f. thu skalt ey hugga, STinga eller mörda thin jämcriSTen om thu vilt gudi vörda Fornvännen 1949 s. 323 (väggmåln. från 1451 enl. avskr. av J. Bureus). thräfal miskund är en mz hulke licamen STingx (punitur, läST pungitur) ok siälinne spars Nio kap ur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 25. tesse vithnade at ion tingwlfsonoc the satho til per sinnare til öllz oc pedhir vth een kniff oc ville STinga ena kono ATb 1: 236 (1465).. .. fför thet hon sade monges baat lög ij reser. .. och hade STongit honum j armen STb 4: 277 (1512). " han STak sin mog i gilleSTuen" ib 5: 26 (1514). (?) tz party, som ther STwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth medher them ther aff STyghia (för STynghia?) eller sla JTb 45 (1464). - abs, nw senken idher spiwt oc STingin mz them Prosadikter (Karl M) 269. STynga är ypparen än hwgga STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 127. STinga oc hwgga skwla the alle (ɔ krigsmännen) kunna, men snararen winner thensom STinger än then som hwgger äller slaa j STridhenne ib. - med STickvapen STöta (ngn ned från häSTen). Troj 110. the rändhe mz syn glaffwen tiihopa oc STwngo hwar annan aff häSTen ib 131. han. .. STak konung menelaum aff häSTen ib 214. ib 225. 2) STicka, STöta el. införa (ngt, i sht spetsigt el. långSTräckt, föremål i ett annat). - STicka, STöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn); peka (finger åt ngn). saa märkis ok chriSTi thiäniSTa möö, for lithla syndh, swa at alle STinga fingher aat hänne (notatur omnium digitis) SpV 449. 3) med i jorden nedSTuckna pålar el. dyl. omgiva. Jfr Sdw 2: 1307. 4) STickas, inSTötas. Jfr Sdw 2 1307. 5) smyga in (ngt i ngt). han STod qwinnone äkke til om thet sama myölid i them liSTa posanum war som qwinnan i bänkin hafde STwngit ATb 1: 73 (1457). - STinga sik, 1) smyga sig. magom wij haffwa eder for en tyg tiilflykt oc beskärm¨ ath fiendena STynga sig ey j mällon STaden oc oss Troj 121. 2) upphetsa sig, uppegga sig. han synis hällir retha gudh, än blidhka. hwilkin j siälffwe bönenne sik j häSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPdinna aSTwndan STingir ok opwäkkir (quem. .. STimulat. .. libido vindictæ). for thän oräth han lidhit haffwer SpV 571. - refl. *STingas, 1) STicka, STinga. vidh yghilutthin som hwass är aff sik, ok STingx liknas vidh dyäffuolsins inskyutilse STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 236. 2) STicka varandra. hedhne oc criSTne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom oc STingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277. 3) häftig värka till. om kroppsdel. STingas äller hwggas klöffwana tha tak. .. STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 233.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • stynga.
  • -er.
  • stak.
  • stagh ATb 2: 286 (1486). pl. 3 pers. stwngo Troj 131, 236.
  • stiwngo ib 285.
  • supin.
  • stwngit Atb 1: 73 (1457). stongit STb 4: 277 (1512).
  • stingx Nio kap ur Bir 25 ; MP 5: 236 ),
  • stinga i genom , genomstinga, genomborra. nw war riddaren mykith wredher. .. oc stak hunden igenom mz sit swärdh Prosadikter (Sju vise m) 121. Jfr genom stinga.
  • stinga sunder. 2) sticka sönder, skära sönder. en lös quinna, som stak synder höginden fore calmara sytke STb 1: 57 (1476). han stak synder kledin pa olaff mölnare son ib 80 (1476). Jfr sunerstinga (äv. Sdw 2:553).
  • *stinga til hopa , drabba samman (med spjut el. dyl.). tha kom diomedes rännande hasteliga panthasilea bar strax j moth honom, the stwngo hardeliga tillhopa män panthasilea bleff stadog sytiande j sadelen Troj 236.
  • *stinga sik undan , smyga sig undan. strax pighan fik se olaf. .. tha stagh hon sik wndan for hannom och tordhe eke ga j moth honom sedhan ath hon kedne honom ATb 2: 286 (1486).
  • stinga ut genom , jfr Sdw 2: 1307. - Jfr hiärt-, hul-, in-, saman-, um- (Sdw 2: 1323), unt- (äv. Sdw 2: 831), up- (äv. Sdw 2: 859), upa- (Sdw 2: 1324), ut-stinga samt dödh-, ormstungin.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛁᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
ATb
(el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
JTb
Jönköpings stads Tänkebok från 1456--1548. Utg. af C. M. Kjellberg. 1910--19. Bilaga till Meddelanden från Norra Smålands Fornminnesförening h. 2--5.
Nio kap ur Bir
Nio kapitel ur H. Birgittas uppenbarelser nedskrifna omkr. år 1385. I Småst på Fsv.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back