Stiunger

Old Swedish Dictionary - stiunger

Meaning of Old Swedish word "stiunger" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stiunger Old Swedish word can mean:

stiunger
L.
stiunger
1) styng, stickande (med syl). kiände han sin sco wara Sunder. .. ok fik enom Sutara at böta. ok wardh Sutaren saar at första stynge j sina hand Lg.">Bil 249. 2) styng, sticksår. miste lijf for lijf. .. swa manghe. .. hugg äller styngh a han lagþu SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). wm stingh äller slagh SO 14. KLemming. 1860.">Gr 313. mit hofwodh sargadhis aff thormanna stingom (pancturis) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 243. Lg 3: 96. " huilkin SOm mina styngia (stigmata) SOm är korsens gärninga bär idhkelika i sinom likama" Su 457. at han. .. mik ämuäl vaktadhe for madhkanna oc lorma stiongom oc bitom KLemming. 1860.">Gr 294. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 37. " fore scorpionis styong" LB 3: 122. 3) tagg, udd, spets. husit ther the äru vti. är vmgiärt mz hwasSOm stingandom gaddom ok stiongomKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 41. är fruct vtantil rödh oc innantil frwl lmz orenlikhet oc styngiom (aculeis) ib 2: 128. kräfwir dyäfwllin aff sinne brudh thorna ok stiunga (spinas et aculeos) ib. skal jak ledha thom owir then vägh SOm likir är thornom oc huasSOm stiongom ib 3: 10. - uddstaf, pikstaf. oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom KLemming. 1860.">Gr 291. ib (Cod. D) 386. - gadd (hos bi). han (visen) haffwer jngin hwassen styng (sine aculeo est) MD (S) 268. 4) oeg. styng, ängelse, förebråelse. föLghiande ey sins samuitz styngom älla motbiti KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 21. styng, smärta, lidande, KLemming. 1860.">Gral. the SOm känna stionga aff drykkenom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 127. " öghans stiongir oc värkir" ib 36. vptände han i sik siälwm iþrugha styngia KL 189. vm dröuilsa styngia KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 53. Su 213. huat. .. rädelika stionga KLena naturen i mik tha toldhe ib 28. o huat hardasta dödzsins stiwnga mik wslan stinga ib 248. o beskasta dödzsins stionga ib. dödzins wärkia oc stiwnga ib 196. iv 240. pinas af thwänaz stionom KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 124. " fatikdoms ok pino styngia" MP 1: 47. skodha huar syndoghe skulu vara för sina synder SOm är j heluithis mörkir ok j äurdelikom döda ok diäKLemming. 1844.">Fla styng ib 46. " j myrke heluitis iordh huar dödzsins skugge oc äuärdelikin stynggir är innebyggiande ib 274. - styng, retelse. at thz (ɔ: thit hiärta) enga frestilsa stionga (stimulos) rädhis" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 21. VKR 68. plaghadhis paulus hwilkin SOm tholde kötzsens tiong af diäfwlsins ängle KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 121. " olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzsens stinga hwar naturlika sköra lwstans lwghi är wan wptändas" ib 161. än thu känner. .. syndelika köätzens tionga ib 183. - KLemming. 1844.">Flere af de anf. ställena kunna föras till stiung el. styng. - Jfr naghl-, naghla-, orm-, orma-, orms-, skoprion-, SOrgha-, thörne-stiunger (-stinger, -stynger) samt stinger, stiung, styng.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • stynger StadsL SK 8 i var. stynggir MP 1: 274.
  • stunger StadsL Sk 8. ack. stiwngh KrLL Kg 27: pr. i var. styungh SD 5: 376 (1314, 'nyare afskr.). stiong Ber 121.
  • styong LB 3: 122.
  • styongh: ormz styongh ib 149.
  • styng MELL Kg 23: 7; MP 1: 46 ; MD (S) 208. styngh KrLL Kg 27: pr.; naglestyngh LB 7: 102 ; ormastyngh ib 10; orma styngh ib 89 ;
  • ormstyngh ib 8: 48.
  • sting: nagilsting ib 2: 70 ;
  • ormsting ib 60. stingh KrLL Kg 27: pr. i var.; SO 14 ; nagil stingh LB 2: 70 ;
  • ormstingh ib 44.
  • stynge Bil 249.
  • stiwnga Su 196, 248. stiong ib 240, 248. ack. stiunga Bir 2: 128.
  • stionga ib 3: 127 ; 4: 21; Ber 161, 183 ; Su 28 ; thorne stiongana Bo 211.
  • stiönga VKR 68.
  • styngia KL 189 ; MP 1: 47 ; Bir 2: 53 ; Su 457.
  • stynger Lg 3: 98. dat. stiungom Bir 2: 243.
  • stiwngom Su 213.
  • stiongom Gr 294 ; Bir 1: 41, 2: 37, 3: 10 ; Ber 124.
  • styngom Gr (Cod. D) 386 ; Bir 2: 21.
  • styngiom Gr 291, 313 ; Bir 2: 128 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛁᚢᚿᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back