Stunda

Old Swedish Dictionary - stunda

Meaning of Old Swedish word "stunda" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

stunda Old Swedish word can mean:

stunda
1) vänta, bida, gifva (ngn) tid (till). annor gudz mildhet är, at han os syndara milerlika stwndar oc bidhar til bättringh LfK 94. 2) vara iFrig (att), hasta. josep stwndar (Cod. A skyndar 254) at mäta sinom fadher MB 1: (Cod. B) 551 (kan föras till 3). 3) längta. mz hon swa stundade ok swa tradhe RK 1: 607. " folkit stundar hädhan ok traar" ib 3297. hans sin maktas ey at smaka älla thänkia huru sööt hymerikis glädhi är at han matte thiit stunda MP 2: 231. GO 124. han. .. stundar ok waktar epter jdher RK 1: 3730. " eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur som hon daghleka stundaþe tel" Bu 151. stundadhe iacb til sin son MB 1: 233. skulom wi. .. stunda til himerikis ro oc hwilo ib 69. " wi stundom til thäs, at thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh" ib 490. 4) åstunda, önska. alle hälghe män. .. stundadhe ther iordhas MB 1: 313. han. .. stundadhe at fa thz wald mz sinna natwra krapt ib 51. - med pep. til. kesaren stundher til thinna widher talan (desiderat te videre) Bil 461. 5) sträfva (efter el. till), söka. med prep. til. se mina syni stunda til dödhin Bil 476. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara Fram fore the äro han stundade til a gudz wäghna ib 860. " ängelin stundahde til lenkte annath wald, vtan thz sama som han hafdhe fangith, än han hafdhe Bildhat" MB 1: 52. " hawer siälin twa älskogha, mz androm ganger hon Fram at wärldinna giri, mz androm stigher hon oc stwndar til gudz" ib (Cod. B) 549. thäktis gudhi at välia thz til sina gerning som til mere renlek stundadhe (tendebat) aff kärlek RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 300. (stwndandis för standandis Su 75 ).
stunda
1) vara rätta stunden, vara tid. lopersonl. med dat. och inf. nar enom stundar til ath göra thz honom bör Gers Frest 30. 2) tillstunda, vänta. then sthoor wtgiffth och swara fortärningh ider stwnder til i thenne hööst FM 207 (1404). JFr tilstunda. - JFr a-, in-stunda.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • stunda til ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᚢᚿᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gers Frest
Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
➞ See all works cited in the dictionary

Back