Þistil

Old Swedish Dictionary - þistil

Meaning of Old Swedish word "þistil" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þistil
tistel. " mensam sädhe swa som thorn oc thistil" MB 1: 132. ib 59, 161. Bil 227. " swa som tornin bär ey vinbär, och tistelin fikon" MP 1: 232. somlikin (näml. säd) fiol mellan torna oc tidzsla ib 84. Bir 1: 246. " hon (jorden) br jnthe vtan tistil ok torn" MD (S) 286. " ouinlike mannin kom ok owirsadhe thiztillin ok thizstlane oupäxto ok quadfdho oc fordäruadho godha sädhena" Bir 3: 232. MP 1: 73, 76, 2: 47. Su 65. Bir 2: 104, 3: 308. " hwi vt sputtadhe thu hwetit ok tuggadhe tistillin" ib 1: 353. " konungin loot strö iordhina mz thitzlom oc lot ther valtra hälgha mannin vppa" Gr 278. " at thu mik swa som tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme" Su 88.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • thitzstil MB 1: 161.
  • thizstil Bil 227.
  • thistil ib 422.
  • thitzstel MB 1: 59 (på fyra ställen). tiisteel Su 88.
  • thizstilin Bir 3: 232.
  • tisetlin MP 1: 232.
  • tistillin Bir 1: 353.
  • tistellen Su 65.
  • thydzstillin MP 2: 186.
  • thitzla MB 1: 59.
  • þithstlä HelsL Præf. thitztla Bir 2: 104. tidzla MP 1: 73.
  • tidzsla ib 76.
  • thitzlane ib 2: 47.
  • thizstlane Bir 3: 232.
  • thitzslande ib 398.
  • tidzlane MP 1: 76. " tidzlana ib. tislana" ib 73.
  • thitzla ib 2: 47.
  • tidzla ib 1: 73.
  • tidzsla ib 84 (kan fattas ss gen.). tisla MB 2: 94.
  • thytzla MP 2: 51 (kan fattas ss gen.).
  • thitzlana ib 47 (på st.). thixlana Bir 1: 246.
  • tidzslana MP 1: 76.
  • tizslana ib 73, 77.
  • tislana ib 73. dat. thitzlom Gr 278.
  • thitzlom Bir 3: 398.
  • thyzlom Gr (Cod. D) 371.
  • tyslom MB 2: 93),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛁᛋᛏᛁᛚ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back
↑