Þör

þör Old Swedish word can mean:

þör (þør)

L.

þör (þør)

1) torr, fri från väta; äfven höjande sig öfver vattenytan, oberörd af vatten. Hästläked. i KLemming. 1868--73.">AS 137. han gik thör. ok hans brodher ther Alt rängde vm kringh thöm badha Lg.">Bil 793. " ledha them thörrom fotum ifwir jorsAla haff" ib 115. " israels sönir. .. ginGO thörrom fotom til landz" KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 317. " ganga israels sönir at thörrom wägh i midhio hawino" ib. " är thz swa at daggen bliffwir aatenKLemming. 1868--73.">ASt j vllefätthen, oc All marken om kringh bliffwir tör" KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 88. " jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc All iordhen ther om kring wari waat" ib. " noe. .. sa at iordhen war All thör" ib 1: 171. " kome saman watnin the vnder hiKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBlenom äre. .. oc oppenbaris thört land" ib 156. " kAlladhe war herra thört land iordh" ib. " thz är ilt at drunkna a thörth landh" GO 811. ib 974. - torr, befinnande sig i torrt tillstånd, utan förening med vatten el. ngt flytande, ej uppmjukad af vatten el. ngt vått. tag haffra myöll eller haffra gryn, oc äth thom tor fKLemming. 1868--73.">AStandis om morGOnen KLemming 1--10. 1883--86.">LB 7: 34. ib 165. - i þörro, a) i el. på land (i motsats till: i vattendrag). Alt mit GOz i mAlaKLemning. 1860. SFSS.">Boþum. oc Alt þet GOz þer vndi ligger. swa svm mAlaKLemning. 1860. SFSS.">Boþa qwärna. qwärna thorpet. räuathorp. oc österhult. mz Allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 (1363). SD 4: 389 (1334?). NS 1: 8 (1401), 10 (1401) o. s. v. b) i torrt tillstånd, torrt tak och skär wp ena sino wppa näsomon och stik frö j och giff honum (hästen) j törro KLemming 1--10. 1883--86.">LB 2: 69.

þör (þør)

2) torr, lidande brist på vatten el. väta, förtorkad, mager, ofruktbar. om jord. þa iosep þörste fKLemming. 1868--73.">ASt brKLemming. 1868--73.">ASt up än kälda vällande þär iorþen var þörrKLemming. 1868--73.">ASt Lg.">Bu 71. vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkKLemming. 1868--73.">AS han KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 132. - Lg.">Bildl. thän som i andelico liuärne är. skAl äkke vndra at han är stundom thör vtan nadhanna väzsko. oc thikkir sik vara forlatnan af gudhi KLemning. 1860. SFSS.">Bo 28. " mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört (rimmande med styrt)" Lg.">Bu 72. " ginstan drikkiandis aff them drykkenom syntos the swKLemming. 1868--73.">ASom aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur; efter swKLemming. 1868--73.">ASom har ett ord KLemning. 1860. SFSS.">BortfAlit), swa at the ginstan sik wphöghde j högfärdh. .. actandis mykit oc manga konster at wita, oc bliffuo tha j sik siälffue torre oc Alzstingis kAlle" Su 225. " thera likame är thör af (aridum est ab) Allo GOdho ok aff Allom kärlek" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 207. " mangra manna ben äru thör aff gudhelike väzsko" ib 3: 220. " tha noGOr är tor aff gudlighet" Lg 3: 71.

þör (þør)

3) torr, som icke längre är frisk el. färsk, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. huar o giptar man af dauiz konogs släkt. .. före þörran vandi ii hände tel guz mönstar Lg.">Bu 6. " han !UAlekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN?: vandar) bar blomstar a þörrom grenom" ib. " olio trä. .. vtantil thyrt ok jnnantil fult mz fitma" ib 2: 252. " thy at the göra thätta i gröna träno. hwat skAl tha vardha i thy thörra" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 198. KL 283. MP 1: 238. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 270 Lg 66. thör trä kofra latan eledh GO 52. ib 997. " bär saman thörra stikkor" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 255. - om bröd. KL 188.

þör (þør)

4) uttorkad. Alexander. .. kom til et thräsk thz war thört Al 5465. " offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth saa man gaar toor skoAlekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDhe fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma" Alekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DD 1: 175 (1500, eft. nyare afskr.).

þör (þør)

5) torkad, bereAlekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DD genom torkning. tor timean ströyader oppo läker wel KLemming 1--10. 1883--86.">LB 7: 266. annamede. .. her peder twresson thette effterscreffne. .. xv pundh törre geAlekarlicum. Urkunder rörande landskapet DAlarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDer XIII pundh tör siik. .. I skippundh törre aKLemning. 1860. SFSS.">Borre, IIII pundh torren lax HSH 19: 166 (1506). FM 607 (1513).

þör (þør)

6) torr, icke åtföljd af flytning. þör värker, torrvärk, remuatism, gikt. hafua storan torran werk j kroppen KLemming 1--10. 1883--86.">LB 7: 283. Jfr thörvärker. - þör hosta, torrhosta, hosta i hvilken ingenting upphostKLemming. 1868--73.">AS. for torra hostho KLemming 1--10. 1883--86.">LB 7: 6. ib 9, 8: 52. Jfr thörhosta.

þör (þør)

7) torr, som (enligt ädre medicinsk uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, menniskor, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thörro oc thört aff wato KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 43. " är hiMPna natura hwarce thör eller waat heet eller kaAld" ib. " saturnus hawer kAlda krapt, oc thörra" ib 71. " mars oc sool the äre badhe thörre oc hete ib. är ängin wärre natura än kAld oc tyr" ib. " colerici ok wnghe ärw hethe aff sine natur ok thörre ok gaKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBle men äre wathä ok kAldhä" KLemming 1--10. 1883--86.">LB 6: 278. autuMPnus är hösther thennä thimen är kAldher ok thör ib 277. estKLemming. 1868--73.">AS thenne thimen er thör ok hether. .. tha er manzens natur het oc thör ib 278. " i thom thimanom (vintern) skAl man drikkä ok äthä thz ther thorth är ok het aff sik ib. "ib 279. " gAlanga gaLgana är tört oc heth" ib 3: 47. " pipro rooth är wath oc thör" ib 55. ib 50, 51 o. s. v., 4: 344, 349. hwlyrth hon är thräskona oc Alla äro thörra j första trappo oc heta i andro ib 3: 118. thus rökilse thz är heet ok tört j andro trappa ib 4: 399. ib 2: 50, 3: 75, 79, 130, 7: 149. tarffwKLemming. 1868--73.">AS witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kAld, tör, äller waath ib 9: 97. ib 96. - Jfr genom thör.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so þör may have also been written as þør

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• thör Bil 793 ; Bir 1: 207 ; Bo 28 ; LB 6: 277, 278.
• töör MB 2: 88.
• thor MP 1: 288.
• tor Lg 3: 71 ; LB 7: 149, 266.
• thör MB 1: 43, 171 ; LB 6: 278.
• tör MB 2: 88 ; LB 3: 75, 79.
• tyr MB 1: 71. n. (nom., ack.) þört Bu 72.
• thört KL 283 ; MB 1: 43, 156 ; Go 974; LB 3: 130.
• tört ib 47, 4: 339.
• thyrt Bir 2: 252 ; MB 1: (Cod. B) 544 ; LB 3: 118.
• thiwrt SD NS 1: 373 (1404, daniserande). þort Hästläked. i AS 137.
• thorth LB 6: 278.
• torth DD 1: 175 (1500, efter nyare aftr.). ack. m. þörran Bu 6.
• thörran LB 6: 279.
• törran Bir 1: 270.
• torran LB 7: 283.
• thörra MB 1: 71 ; Bir 1: 132.
• törra LB 8: 52.
• torra ib 7: 6.
• thörrom MB 1: 317. n. þörro BYH 1: 170 (1363).
• thörro SD 4: 389 (1334?), NS 1: 10 (1401) o. s. v.; MB 1: 43, 169.
• törro LB 2: 69.
• thyrro SD NS 1: 688 (1407). " thorro" ib 1: 8 (1401), 12 (1401) o. s. v. pl. nom. m. thörre MB 1: 71 ; LB 6: 278.
• torre Su 225.
• thörra LB 3: 118. n. (nom., ack.) thör StadsL Köpm. 14: 3; Bir 3: 220 ; GO 52.
• tör LB 9: 96, 97.
• thor StadsL Köpm. 14: 3 i var. tor LB 7: 34, 165.
• thörra Bir 1: 255.
• þörrom Bu 6.
• thörrom Bil 115 ; MB 1: 317.
• thörra Lg 66. dat.
• thörra Bo 198.
• þörraster : -ast Bu 71 ; KL 188),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚯᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Þör (II)