Þorva

þorva Old Swedish word can mean:

þorva

L.

þorva

1) behöfva, vara i behof. han bedhis thär thorff GO 432. - behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med ack. han (d. v. sm menniskan) torf hus sik wäria för räghn sniö hita ok kulda RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 40 (104, 43). torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor Diur ib (105, 43). " torf han marghfåld wapen" ib (105, 44). " huxa medh tik huat tu torft til naturlik vphälde tins lifz" ib 23 (57, 25). the thörfua staRKa böne. oc gudz oc hans vina hiälp MP 2: 59. " thörffte han (Gud) rwm oc stadh, tha ware han ey fulkomin af sik siälwom" MB 1: 34. " likamlik thing thorfwo. .. andelika thinga ophälde oc gömo" ib. " han pröffuade at han torffte ey mera" RK 1: 673. - med inf. thöm thet land wilia sökia, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 65 (160, 71). " war mannin odödheliker för än han syndadhe tha ma synas at ey törffthe hans natura ökias" MB 1: 109. " j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe" ib 376. Bu 173. Bil 84. - med sats inledd af at. aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 (1285, gammAl afskr.). - behöfva, vara nödsakad. i nekande sats. eigh þorpte fa[n] gen flöia Bu 173. " wiste han (Gud).. . at mannen thorffte ey tapa sigher vtan han ville" MB 1: 138. " tha thörffte iak ey nw til helwitis ga" MD 101. - behöfva, hafva anledning, hafva skäl. stundom närmande sig omskrifning af finit form af följ. verb. i nekande el. Frågande sats. þorven ii eigh Disputera vm os Bu 50. " biscopen sagþe at hon þorpte þät ägte räþas" ib 144. " hui þorf þu viþ Diäuul stygias" ib 13. " hwi thorst (för thorft) thu thz bedhas af mik (quid a me petis) som thu forma(t) wäl siälf gifua thinne modher" Bil 555. " ey thörwa the wänta sik ändelika himerike, vtan the take widh ihesu christi tro" MB 1: 409. " then som vil koma til mik thorff ey mödhas (non habet sollicitari) aff laghsins fakunno" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 229. ib 1: 113. Di 62, 69. - behöfva, bära. i nekande sats. ij thorfuin ey meer ther om kära Fr 1369. RK 2: 2403. " ther thörff ängin vndra oppa" Al 7018. - opers. med ack. thik thörff enkte iäfwa (nec dubitar debes). at engin dröfwilse lätir han sinom vinom komma vtan the äru them nytilikin Bo (Cod. B) 341. - må, få, vara berättigad. i nekande sats. vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik (confides) hwazske vidh iomFrudom. älla fatikdom. älla nakra andra dygdh älla gärning Bo 33. " iak thörff ey hopas a nakra Boot" MD 94. " thu thörff ey nw hopas a thina Fränder ib. "ib 101.

þorva

2) behöfvas, vara nöDig. skulin i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the eno som thorff til födho MB 1: 308.

þorva

3) genom förvexling med þora: våga, töras. thän är mykith rädDir som ey thorff skälwa GO 451 ; jFr Kock, Medeltidsordspr. 2: 213. JFr þora.

þorva

1) behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med gen. el. ack. änkte land är thet ey torf annars widh RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 66 (162, 72). " fly te opta tå man torff tera mest widh" ib 83 (205, 91). MB 1: 34, 43, 118. RK 1: 2549. " iak thärff thäs nu väl vidher" Iv 3334. Al 1780, 6279. nokor þing. .. the sum näfst thorwo wit SD 1: 668 (1285, gammAl afskr.). thorfuom wi opta vidh hans aflösn oc nadhe Bil 115. " the thorfuo thz väl vidher" ib 884. " iak thorff änkte thik vidhir" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 223. " wi thörfwum idhra hiälp nw widh" Al 2510. " andelik thing thörwo ey widh likamlik rwm" MB 1: 34. " ey törffwo the vidher lyktonne ällir solenna lyus (non egeBunt lumine lucernæ neque lumine solis)" ib 2: 368. ib 1: 118. Bo 124, (Cod. B) 344. Gr 295. GO 112. RK 1: 1979, 2: 2979, 3: 3098. Iv 2712, 4878. Fr 2445. Al 6691, 6996. MD (S) 293. Di 202, 252. " vara tegh thz besta thu kan, tu törff tha (för thät el. thz?) Alth vidh (Allz mantu þess við þarva), om tw skAlth hädhan komo (för -a)" ib 245. " red bade hanum (hästen) oc tik som tw best kant, tw torfft thz Alt wid (lat sva sem Allz mynir þu þess þyrfa) om tw skAlt ekke minsta tin häst" ib 145. - med inf. han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18. - i supinform åtföljdt af ett af at föregånget supinum. johan monssens förläningh hon war try [sin] saa GOdh som den förläning jach hade. han hade inthe törfft wedh at gaath effther min skadha BSH 5: 515 (1512).

þorva

2) behöfvas. opers. Almogen bedDis gerna Friid mellen land thz törffte vell vid MD 332. - med personens dat. thön äru try, manne (måhända dock för mannen, i hvilken händelse stället hör till 1: jFr Landtmanson, Undersökn. öfver språket i skriften: Um styrilsi kunnunga ok höfDinga s. 113) torf widher, ther til at han må sik sieluan ok sit liwrne wäl styra RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 13 (30, 13). - med gen. thäs. hwath thörffte. .. thäs widh, at waar härra satte fore paraDiis mang lughande swärdh oc cherubin MB 1: 130. med inf. thörffte [ey] iämmykith widh at forbiwdha wilian til mandrap, eller til lyghn, som til hoor oc styld MB 1: 463. - refl. þorvas viþer, behöfvas, vara af nöden. wilt tw pröffwa thin (för thinna el. thina) wena sidh thw lat tik torffwas nagat widh MD (S) 296. - JFr viþerþorva. - JFr bethorva.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• þorwa SML J 9: 4 i var. þorua MELL B 12: pr. þorfwä UplL V 9: 1. thörfwa MB 1: 376.
• þarf VGL I VS 4, II J 6. þorf ib I K 14: pr.; ÖGL G 1 o. s. v. thorf Bo 124.
• þorff UplL Kk 6: 8. thorff VGL II K 42; Al 1769, 6991 ; MB 1: 308 ; Bir 1: 223, 3: 229 ; GO 112, 432, 451.
• torf KS 13 (30, 13), 40 (104-5, 43-4), 66 (162, 72). torff ib 83 (205, 91); RK 1: 2549 ; Di 62.
• thörff MB 1: 34, 43 ; Bo (Cod. B) 341 ; Iv 4878 ; Al 6284, 6295, 6298, 6312, 7018 ; MD 94, 101.
• thärff Iv 3334.
• therff: widhirtherff VKR 4.
• torffwer MD (S) 293.
• thörffwer Al 6996.
• thorft Bo 33. " thorst (för thorft)" Bil 555.
• torft KS 23 (57, 25).
• torfft Di 69, 145.
• þorf Bu 13.
• torff MD 360.
• thörff Iv 5234 ; MD 94.
• törff Di 245. Jfr MB 1: 569.
• þorwom SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).
• thorfuom Bil 115.
• torffwom RK 2: 2979.
• thörfwum Al 2510.
• thörffwom ib 6279, 6282, 6300, 6317.
• törffuom RK 3: 3098.
• torffwa Di 113.
• torffue ib 202.
• þorven Bu 50.
• thorfuin Fr 1369.
• thörfwin Iv 145.
• thörfuen RK 2: 2403. 3 pers. þorwo SML Kg 12: 2, B 12; pr. thorwo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þoruo MELL B 22: 2. thorfwo MB 1: 34, 109 ; Gr 295.
• thorfuo Bil 884.
• torvo KS 65 (160, 71) ; widh torvo ib (161, 71).
• thörfwo MB 1: 34.
• törffwo ib 2: 368.
• þurw UplL Kk 4: pr. þorfwä ib Kg 1: pr. thorua MB 1: (Cod. B) 530. thorffua ib. torva: widh torva KS 65 (161, 71).
• thörwa MB 1: 409.
• thörfua MP 2: 59.
• thörffwa Al 6139.
• þorwe SML Kg 10: pr.
• þorpte Bu 18, 144, 173.
• þorfte SML Kg 2: 1. thorffte MB 1: 138 ; Bo (Cod. B) 344.
• torfte Bil 84.
• torffte RK 1: 673.
• thörfte MB 1: 118. " thörffte ib 34, 130;" Fr 2145 ; MD 101.
• törffte MB 1: 109 ; MD 332.
• törffthe Di 252.
• þurfpti UplL præf. pl. 2 pers. thorftin Iv 2712.
• thörffto Fl 656 ; Al 1780.
• thorftin Bir 1: 113. supin. törfft BSH 5: 515 (1512) ),
• þorva viþer ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚮᚱᚠᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Þorva (III)