Þunger
Old Swedish Dictionary - þungerMeaning of Old Swedish word "þunger" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
þunger Old Swedish word can mean:
- þunger
- L.
- þunger
- 1) tung (till vigt), tung att bära el. lyfta. ey magho. .. hiMBla röras aff sik siälwom for thy at the äre hwarco thunge eller lätte eller liwanDis MB 1: 44. hon är thung ok väghir mykyt KL 342. " tha wrdhu hälagh ben swa thung. at engin gat them af stadh comit" Bil 275. " nakot thz som är swa thunght af thz dräpir mz eno hugghi" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 147. " vest thu ey hwat thungasta byrdhe är af thöm thinGOm som vaxa" MP 2: 106. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 133. " lithin byrdhe är langh vägh thungh" GO 502. ib 765. " ilth är thungan steen fiärran kasta" ib 869. " föra tung wapn" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 81 (200, 89). Bil 54. KLemming. 1860.">Gr 279. hon. .. thyngde sik mz them thungasta KLädhum ok skinnom somhon hafdhe KL 61. " lös vndan þunga jase" Bu 141. " þynKLemming. 1860.">Gre var þu än al värulden" ib 499. thw saat thunktä (för thungä) lenkior om hans hals MD 65. Di 101. " mins mik likamans huru þungar han är at dragha" Bu 141. - oeg. tung, svår att bära, tryckande. jsrael nidhetrykktis af egipclis mz thwngare byrdhe thentidh moyses sagdhe them af gudhz widherkänno KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 18.
- þunger
- 2) hafvande. " en kona thung mz barne" Bil 275. " wort drotningen twng" Di 126. Bil 268.
- þunger
- 3) tung, orig, trög. " han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: ty at ther af wardr man tungur ok olustoghr" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 81 (200, 89). " the äru thungeh (ponderosi) til äruodhe fore gudz hedhir skuld" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 292. " swa myKLo starKLikare dragh thz (mitt hjärta) som thz är thynKLemming. 1860.">Gra af sik oc sent til alt thz som GOt ib" ib 4. 126.
- þunger
- 4) tung, svår, besvärlig, mödosam. vm munkenom är thunkt at stridha mot kötsins lusta thungare är riddarenom at Fram gaa mällan wäknta ovini KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1. 384. min pina ok min kärlekir äru them ledh ok mit lifwirne thunkt ib 200. " fore thera thungasta ärwodhis skuld" MB 1: 290. " thässa thunGO fastomar" KL 335. konungh snyo. .. lagde altiidh dänom twngh lagh PK 246. " thänne wäghin är nokot thunger j wphoweno" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 43. " tagha for sik högha ok thungha dygdesame gernyngar" Gers Frest 3. " the taladho dyr thing oc thung at vnDirsta" KL 201.
- þunger
- 5) svår, stor, betydlig. thola thyngxsta oc mästa skadha KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 348. hänna pina är nu aldra thungast ib 29. " aff thungasto sorgh" ib 4: (Dikt) 263. ib 265. - svår, KLemming. 1860.">Grof. är hoordomKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber thynKLemming. 1860.">Gre synd, än löskeläghe MB 1. 139. tha ware. .. adams synd aldra thungast oc mäst ib. aldra thungast synda giäld ib 138. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 112, 113, 3: 13, 456. KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 80, 87, 97, 125, 130. Su 442.
- þunger
- 6) tung, djup, som icke lätt afbrytes. om sömn. han soMPn adhe mz thwnGOm symn KL 164. " thung är thän söMPn som synDin söwir" GO 277.
- þunger
- 7) tung, som Framföres med svårighet, hes, skroflig. om röst. linar thz thungha röst hok gör hona skära LB 4: 343. - JFr iäm-, of-thunger.
Part of speech: av
Grammatical aspect: adj.
Alternative forms or notes:- thunkt Bir 1: 200, 384. thunght ib 147. komp. þyngre. thungare Bir 1: 384 (på två st.); -om ib 4: (Dikt) 265.
- thwngare Ber 18. superl.
- thyngxster: -a Bir 3: 348.
- tyngster: tyngst Di 101.
- thungaster: -ast MB 1: 138, 139 ; Bir 3: 29; -asta KL 61 ; MP 2: 106 ; MB 1: 220 ; Bir 1: 133 ;
- -asto ib 4: (Dikt) 263 ; Su 442 ),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚢᚿᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Ber
- Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- Gr
- Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- Fr
- Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
- Gers Frest
- Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
- PK
- Sveriges Krönika (vanligen kallad den prosaiska). I Småstycken på Forn Svenska.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.