Þunger

Old Swedish Dictionary - þunger

Meaning of Old Swedish word "þunger" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þunger Old Swedish word can mean:

þunger
L.
þunger
1) tung (till vigt), tung att bära el. lyfta. ey magho. .. hiMBla röras aff sik siälwom for thy at the äre hwarco thunge eller lätte eller liwanDis MB 1: 44. hon är thung ok väghir mykyt KL 342. " tha wrdhu hälagh ben swa thung. at engin gat them af stadh comit" Bil 275. " nakot thz som är swa thunght af thz dräpir mz eno hugghi" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 147. " vest thu ey hwat thungasta byrdhe är af thöm thinGOm som vaxa" MP 2: 106. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 133. " lithin byrdhe är langh vägh thungh" GO 502. ib 765. " ilth är thungan steen fiärran kasta" ib 869. " föra tung wapn" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 81 (200, 89). Bil 54. KLemming. 1860.">Gr 279. hon. .. thyngde sik mz them thungasta KLädhum ok skinnom somhon hafdhe KL 61. " lös vndan þunga jase" Bu 141. " þynKLemming. 1860.">Gre var þu än al värulden" ib 499. thw saat thunktä (för thungä) lenkior om hans hals MD 65. Di 101. " mins mik likamans huru þungar han är at dragha" Bu 141. - oeg. tung, svår att bära, tryckande. jsrael nidhetrykktis af egipclis mz thwngare byrdhe thentidh moyses sagdhe them af gudhz widherkänno KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 18.
þunger
2) hafvande. " en kona thung mz barne" Bil 275. " wort drotningen twng" Di 126. Bil 268.
þunger
3) tung, orig, trög. " han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: ty at ther af wardr man tungur ok olustoghr" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 81 (200, 89). " the äru thungeh (ponderosi) til äruodhe fore gudz hedhir skuld" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 292. " swa myKLo starKLikare dragh thz (mitt hjärta) som thz är thynKLemming. 1860.">Gra af sik oc sent til alt thz som GOt ib" ib 4. 126.
þunger
4) tung, svår, besvärlig, mödosam. vm munkenom är thunkt at stridha mot kötsins lusta thungare är riddarenom at Fram gaa mällan wäknta ovini KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1. 384. min pina ok min kärlekir äru them ledh ok mit lifwirne thunkt ib 200. " fore thera thungasta ärwodhis skuld" MB 1: 290. " thässa thunGO fastomar" KL 335. konungh snyo. .. lagde altiidh dänom twngh lagh PK 246. " thänne wäghin är nokot thunger j wphoweno" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 43. " tagha for sik högha ok thungha dygdesame gernyngar" Gers Frest 3. " the taladho dyr thing oc thung at vnDirsta" KL 201.
þunger
5) svår, stor, betydlig. thola thyngxsta oc mästa skadha KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 348. hänna pina är nu aldra thungast ib 29. " aff thungasto sorgh" ib 4: (Dikt) 263. ib 265. - svår, KLemming. 1860.">Grof. är hoordomKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber thynKLemming. 1860.">Gre synd, än löskeläghe MB 1. 139. tha ware. .. adams synd aldra thungast oc mäst ib. aldra thungast synda giäld ib 138. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 112, 113, 3: 13, 456. KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 80, 87, 97, 125, 130. Su 442.
þunger
6) tung, djup, som icke lätt afbrytes. om sömn. han soMPn adhe mz thwnGOm symn KL 164. " thung är thän söMPn som synDin söwir" GO 277.
þunger
7) tung, som Framföres med svårighet, hes, skroflig. om röst. linar thz thungha röst hok gör hona skära LB 4: 343. - JFr iäm-, of-thunger.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • thunkt Bir 1: 200, 384. thunght ib 147. komp. þyngre. thungare Bir 1: 384 (på två st.); -om ib 4: (Dikt) 265.
  • thwngare Ber 18. superl.
  • thyngxster: -a Bir 3: 348.
  • tyngster: tyngst Di 101.
  • thungaster: -ast MB 1: 138, 139 ; Bir 3: 29; -asta KL 61 ; MP 2: 106 ; MB 1: 220 ; Bir 1: 133 ;
  • -asto ib 4: (Dikt) 263 ; Su 442 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚢᚿᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gers Frest
Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
PK
Sveriges Krönika (vanligen kallad den prosaiska). I Småstycken på Forn Svenska.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
➞ See all works cited in the dictionary

Back