Thving
Old Swedish Dictionary - thvingMeaning of Old Swedish word "thving" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
thving Old Swedish word can mean:
- thving
- tryckning, trängande.
- thving
- 1) betryck, trångmål, vedermöda, nöd, lidande. hwi wilt. .. thu thwinga thetta salugha folk, hwi sände thu mik them til mere thwing oc til änkte frälse KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 289. " rikedoma. .. hulke mz verKLemming. 1871--73.">STa twing ok sorgh forfara" KLemming. 1871--73.">STillor. Utg. af G. E. KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 66. " tholde. .. dödh oc pyno oc meKLemming. 1871--73.">STa thwing" KLemming. 1871--73.">ST 185. KLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förKLemming. 1871--73.">STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förKLemming. 1871--73.">STa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 9581.
- thving
- 2) tvingande, späkning, penitens. the räddhos ther som ey var reddoghe som är litsla licamans twingh ok ärfuodhe til synda afskrapilse KLemming. 1871--73.">STillor. Utg. af G. E. KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 46. Su 31. brodhorin. .. tok sik ärwodhe oc thwing i fKLemming. 1871--73.">STo oc vaku oc bönom KL 209. ib 301. " jnga nadha gaffwo ällir dygdh hadhe iak ällir fik aff gudhi, wtan mz KLemming. 1871--73.">STooro ärffuode. .. mangom taarom oc myKLe twingh" Lg 818. " ey twingadho the sik thy, at the trodho sik wara wärdoga aff tholke twingh at faa mit rike" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 36.
- thving
- 3) tukt, disciplin. " han (abboten) wardh swa hardhir mz neffKLemming. 1871--73.">ST oc twing at the gato lhan ekke lidhit" KLemming. 1871--73.">ST 383.
- thving
- 4) nödgande, tvång. thz loffuade danske vtan twingh KLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förKLemming. 1871--73.">STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förKLemming. 1871--73.">STa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 1: (sfgn) s. 173. - Jfr thving, thvang.
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- twinga (i rimsl.) RK 2: 9581),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᚼᚠᛁᚿᚵ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.