Þyngia

Old Swedish Dictionary - þyngia

Meaning of Old Swedish word "þyngia" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þyngia Old Swedish word can mean:

þyngia
1) tynga, nedtrycka el. neddraga (med tyngd). latandis mik hängia lifwandis j gaLghanom thyngdan mz stänom KLemming. 1860.">Gr (Cod. D) 365. - bildl. tynga, betunga, trycka. vm thänne biscopin vil gaa thrangan wägh vm hulkin fa män ganga. .. tha af lägge först the burdhe som liggir a honom ok thyngir han thz är wärldinna giri KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 307. " huru skulle hiärtat ther thyngt är mz iordzlica thinga giris byrdhe gita opfarit" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 127. " komin til mik alle j som ärwodhin oc thyngde ärin mz byrdhom" Lg 586.
þyngia
2) tynga, bestunga, besvära. thwinga them oc thyngia mz ärwodhe KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 275. " mötir mik almoghans fatiddom ok roop hulkin jak daghlica thyngir mz mine näruaru" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 323. hulkin som thynge (KLemming. 1860.">Gravat) sina vndirdana älla jamcristna at han skuli hiälpa mz thera päningom sinna vina siälom ib 2: 32. - tynga, betunga, ligga till tunga. at biscopin ey tynghe clostrit owir thre dagha KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 48.
þyngia
3) tynga, förtynga (med sömn). part. pret. tha i varin thyngde mz hardhom sömpn KLemming. 1860.">Gr 297. - insöfva, försoffa. thyghnt (för thynght el. thyngt; intKLemming. 1860.">Gravatum) är pharao hiärta, swa som thäs mantz hiärta, som fast är sompnadher, oc ey waknar för än öwidh ondan dröm KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 294.
þyngia
4) trycka, bedröfva. hwat ggörin i KLemming. 1860.">Gratande ok thyngiande (affLgentes) mit hierta KL 166 " thry thing äru hulkin nu thynga mik sarlicast j hiärtano " KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 137.
þyngia
5) göra tynKLemming. 1860.">Gre el. svårare, försvåra. mäniskian. .. thynge (agKLemming. 1860.">Gravat) sin dom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 128. " thyngia ok härdha pinonnar" ib 3: 446. ib 447.
þyngia
1) förtyngas, blifva tung. kroppin thyngis ok mödhis KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 273. at människian takir mat ok dryk väl til matto swa at hon äkke thyngis KLemning. 1860. SFSS.">Bo 133.
þyngia
2) tyngas, betungas, tryckas. huru myKLo meer mannin wäffs j världinne mz sua myKLo mere rekenskaps byrdhe thyngis han KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 128. - betungas, besväras. þär til at vart folk þyngis eigh af kost SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 311, 4: 32.
þyngia
3) besväras, oroas. " vm nakar thyngis ok hindras af twiwäl älla läti" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 232.
þyngia
4) oroas, bedröfvas. tyngdhes han swarlika i sith hiärta Lg 673. - Jfr be-, nidher-thynggia samt oþyngder, äfvensom thunga.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • thunga. -ir, -de, -der),
  • þyngia sik , tynga sig, belasta sig. en riddare thyngde sik mz mangum ok thungom stenom Kl 50. hon. .. thyngde sik mz them thungasta klädhum ok skinnom som hon hadhe ib 61. - refl. þyngias,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛦᚿᚵᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
➞ See all works cited in the dictionary

Back