Tunga

Old Swedish Dictionary - tunga

Meaning of Old Swedish word "tunga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

tunga Old Swedish word can mean:

tunga
L.
tunga
bigoth aff tungor med rusin Brasks Matordn 12. - tunga ss symbol för tal. jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngan tha hon är wäl styrd som kötligit är än twngan tha hon är köt än hona tha hon är ondh ok jlla styrdh MP 4: 216. thee. .. ladho sina twnge saa släth, ath inghen prädikare i kartwse orden kwnne mer winläggia sik än thee bade giorde BSH 5: 303 (1508). " falskheedh är all formögen och somme haffwe two twngher ville the bort legge then enä och wara allom mannom lighe tha giordhe the wäll ville the icke thä är thet fröctandes at the paa en dagh misthe them badhen" GPM 2: 315 (1508) 2) tungomål, språk. han (ɔ Hieronymus) som kunde wäl siwhanda maal oc tungor, swason är ludha maal, gretzt maal (o.s.v.) Hel män 167. - Jfr barna-, hunda-, iudha-, lamba-, nöta-, vaghskalstunga.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • tungo fulder , adj. pratsjuk tungofuldir man fölger mästa lygn SkrtUppb 228.
  • tungo lagh , n. tungomål, språk. hänne syntis them (ɔ mang lönlik thing) aldrigh kunna trrykkia mz nakot maal ällir twngolagh Mecht 236.
  • tungo redhe , n. 2) tungonmål, språk all the maal oc tungoredhe. .. kunne han (ɔ Hieronymus) swa granlika oc ytrilika som han hafdhe af barndom warit vpföddir i them Hel män 167.
  • *tungo skifte ,
  • tungo sot ,
  • *tungo starker ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᚢᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
Brasks Matordn
H. Hildebrand, Matordningen i biskop Hans Brasks hus (ur hds. fr. 1513--27). I Vitt. Hist. o. Ant. Ak:s Månadsblad 1885 s. 1--21.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
Hel män
Helige mäns lefverne jämte legender och järtecken. Utg. af R. Geete. 1902. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back