Tunga
Old Swedish Dictionary - tungaMeaning of Old Swedish word "tunga" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
tunga Old Swedish word can mean:
- tunga
- L.
- tunga
- 1) tunga. " i höfdeno är. .. mundro ok tunga All likamanom til tarua" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 32 (82, 34). är. .. tungan skapat til tuäggia syslo. hon skAl manz mål Framföra. .. ok hon skAl täfka i munnenom manz mat, ok skAl röra han ok föra til suäLghinAllius. 1850--54.">Dina ib 55 (138, 59). lät iulianus hänna tunGO af skära Lg.">Bu 506. " han. .. beth j sma stykke sina tungu mz tannum" Lg.">Bil 402. " sänt lazarum at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tunGO" MP 1: 186. tunGO swa SOm elAllius. 1850--54.">Dir KL 133. " siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi" Lg.">Bu 25. " min tunga scAl vphöghia thina rätuiSO" MP 1: 269. " Al. .. huar tunga vidhirga at var herra ihesus christus är j gudz fadhirs äro" ib. " hwat hälzst nakor twnga kan ther aff sighia" Lgren. 1875.">LfK 125. Alla. .. hwässa sina twngher til at banna ib¨ 124. om hon ey atenast sigher mz twnGOnne, wtan ämwäl thro aff innarsta hiärta, sik wara. .. minne värdh, än nakra andra KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 17. " onda twnGOr ärä nog till" Allius. 1850--54.">Di 36. man skAl egh haua twa tungGOr i een mun GO 83. så är sötgärn tunga j hwars manz hööse ib 321. " GOth är sinne tunGO styra" ib 551. ib 637, 680. - tunga, oxtunga (ss maträtt). han scAl sin kost holda. .. mz. .. twa skynkar, twa twngar, twa metworster SO 80. LX twnger HSH 19: 166 (1506). - JFr Allius. 1850--54.">Diävuls-, draka, elda-, elds-, geta-, hiorta-, hunda-, yxna-tunga.
- tunga
- 2) tunGOmål, språk. han. .. vnAllius. 1850--54.">Distar Alla tunGOr ok tAlar Lg.">Bu 204. " cristoforus for þäþan tel eet annat land ok staþ. SOm han cunne eigh tunGO ok uar nat ok dagh a hönom. at guþ gaue hanom tAla ok vnAllius. 1850--54.">Distanda lanz tunGO" ib 499. at the tAlado Aldra handa maAl ok Aldra handa thunGO (ut omsium gentium linguis loqurentur) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 199. hwar therä hördhe apostlana tAla the tunGO ok thz maAl SOm hine varo födde mz KL 133. " the. .. tilLg.">Burdho at tAla i vMPskiptelikom tunGOm" ib. " vi hörom thom tAla guz höghelik thing j varom tunGOm ok mz varä modhor mAle" ib. " SOm för lasu Alt ok sungu a iudha tungu" Lg.">Bil 378. " heth han nero nequam SOm tydher wandwäter. .. a göscu thungu (af senare hand ändradt till a waart maAl)" ib 307. " tha. .. een sanger wäl Allius. 1850--54.">Diktadher a swenska tunGO, wardher fiutter oc thydder a rytz tunGO tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tunGO, SOm för fiöllo wäl saman" MB 1: 319. " SOm biblioam wände aff hebreiske tunGO oc til latine eller gretzske" ib. " a waara tunGO ib. eufemia drötning. .. lät thässa bokena vända. .. aff vAlske tujnGO ok a vart maAl" Iv 5745. " nu är hon (boken).. . giordh til rima. .. aff thyzko ok ij swänska tungä" Fr 3207. " kwnne ey then häLga herran tyska twngho ällar tyst maAl" Lg 3: 161. Lg.">Bil 226. MB 1: 69, 208, 209, 429, (Cod. B) 523, 2: 344. MP 1: 167. Al 9612, 9616. - språk, språkområde, (sammanfattning af) menniskor SOm tAla ett språk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT?) menniskor SOm tla ett språk, folk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT? stadh SOm är värlAllius. 1850--54.">Din j hulkom siutighi tunGO (linquæ) äru suaSOm siutighi herradöme oc j huarie tunGOne är een mins SOns vin thy at ängin är the tunga j hulke ä finnas nakre mins SOns vini KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 82. Allius. 1850--54.">Di 280. " han wan Alla egipto tunGO" Al 1731. " ouer Alt vAlandh ok Alla tytzsko tunGOna" Lg 3: 562. JFr latins-, ryza-tunga.
- tunga
- 3) tungformig el. långsträckt yta; smAl landsträcka mellan två vattendrag? i ortnamn. tunGO Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 118 (urk. Fr. 1426). jn tunGOlundum Sd 5: 529 (1346). - vik. vphoffwit til thän !SYNS_DÅLIGT? Fran höghethenne, beskasta haffsens, oc aff thäs twnGO (lingua) SOm wänAllius. 1850--54.">Dis til swdher MB 2: 41. " haffsens twnga ib. "ib 49.
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- tungo band
- tungabandh.
- tunga baandh Lg 3: 385),
- tungo byld
- tungo fulder ,
- grälskjuk.
- kifua ey älla träth mz tungofullom (linguato) man MP 1: 107. LfK 207.
- tungo gal
- twngo gaal )
- tungo lagh
- twngha- )
- tungo lös
- tunga- )
- tungo mal
- tungo redhe ,
- tungo rot ,
- tungo sot
- tungasoth )
- tungo spini
- tunga spyne )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᚢᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- HSH
- Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- LfK
- Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- SO
- Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- Fr
- Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
- Iv
- Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Also available in related dictionaries:
This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.