Tunga

Old Swedish Dictionary - tunga

Meaning of Old Swedish word "tunga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

tunga Old Swedish word can mean:

tunga
L.
tunga
1) tunga. " i höfdeno är. .. mundro ok tunga All likamanom til tarua" Frorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 32 (82, 34). är. .. tungan skapat til tuäggia syslo. hon skAl manz mål Framföra. .. ok hon skAl täfka i munnenom manz mat, ok skAl röra han ok föra til suäLghinAllius. 1850--54.">Dina ib 55 (138, 59). lät iulianus hänna tunGO af skära Lg.">Bu 506. " han. .. beth j sma stykke sina tungu mz tannum" Lg.">Bil 402. " sänt lazarum at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tunGO" MP 1: 186. tunGO swa SOm elAllius. 1850--54.">Dir KL 133. " siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi" Lg.">Bu 25. " min tunga scAl vphöghia thina rätuiSO" MP 1: 269. " Al. .. huar tunga vidhirga at var herra ihesus christus är j gudz fadhirs äro" ib. " hwat hälzst nakor twnga kan ther aff sighia" Lgren. 1875.">LfK 125. Alla. .. hwässa sina twngher til at banna ib¨ 124. om hon ey atenast sigher mz twnGOnne, wtan ämwäl thro aff innarsta hiärta, sik wara. .. minne värdh, än nakra andra KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 17. " onda twnGOr ärä nog till" Allius. 1850--54.">Di 36. man skAl egh haua twa tungGOr i een mun GO 83. så är sötgärn tunga j hwars manz hööse ib 321. " GOth är sinne tunGO styra" ib 551. ib 637, 680. - tunga, oxtunga (ss maträtt). han scAl sin kost holda. .. mz. .. twa skynkar, twa twngar, twa metworster SO 80. LX twnger HSH 19: 166 (1506). - JFr Allius. 1850--54.">Diävuls-, draka, elda-, elds-, geta-, hiorta-, hunda-, yxna-tunga.
tunga
2) tunGOmål, språk. han. .. vnAllius. 1850--54.">Distar Alla tunGOr ok tAlar Lg.">Bu 204. " cristoforus for þäþan tel eet annat land ok staþ. SOm han cunne eigh tunGO ok uar nat ok dagh a hönom. at guþ gaue hanom tAla ok vnAllius. 1850--54.">Distanda lanz tunGO" ib 499. at the tAlado Aldra handa maAl ok Aldra handa thunGO (ut omsium gentium linguis loqurentur) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 199. hwar therä hördhe apostlana tAla the tunGO ok thz maAl SOm hine varo födde mz KL 133. " the. .. tilLg.">Burdho at tAla i vMPskiptelikom tunGOm" ib. " vi hörom thom tAla guz höghelik thing j varom tunGOm ok mz varä modhor mAle" ib. " SOm för lasu Alt ok sungu a iudha tungu" Lg.">Bil 378. " heth han nero nequam SOm tydher wandwäter. .. a göscu thungu (af senare hand ändradt till a waart maAl)" ib 307. " tha. .. een sanger wäl Allius. 1850--54.">Diktadher a swenska tunGO, wardher fiutter oc thydder a rytz tunGO tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tunGO, SOm för fiöllo wäl saman" MB 1: 319. " SOm biblioam wände aff hebreiske tunGO oc til latine eller gretzske" ib. " a waara tunGO ib. eufemia drötning. .. lät thässa bokena vända. .. aff vAlske tujnGO ok a vart maAl" Iv 5745. " nu är hon (boken).. . giordh til rima. .. aff thyzko ok ij swänska tungä" Fr 3207. " kwnne ey then häLga herran tyska twngho ällar tyst maAl" Lg 3: 161. Lg.">Bil 226. MB 1: 69, 208, 209, 429, (Cod. B) 523, 2: 344. MP 1: 167. Al 9612, 9616. - språk, språkområde, (sammanfattning af) menniskor SOm tAla ett språk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT?) menniskor SOm tla ett språk, folk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT? stadh SOm är värlAllius. 1850--54.">Din j hulkom siutighi tunGO (linquæ) äru suaSOm siutighi herradöme oc j huarie tunGOne är een mins SOns vin thy at ängin är the tunga j hulke ä finnas nakre mins SOns vini KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänAllius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Allius. 1850--54.">Dikt Engelens Allius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 82. Allius. 1850--54.">Di 280. " han wan Alla egipto tunGO" Al 1731. " ouer Alt vAlandh ok Alla tytzsko tunGOna" Lg 3: 562. JFr latins-, ryza-tunga.
tunga
3) tungformig el. långsträckt yta; smAl landsträcka mellan två vattendrag? i ortnamn. tunGO Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 118 (urk. Fr. 1426). jn tunGOlundum Sd 5: 529 (1346). - vik. vphoffwit til thän !SYNS_DÅLIGT? Fran höghethenne, beskasta haffsens, oc aff thäs twnGO (lingua) SOm wänAllius. 1850--54.">Dis til swdher MB 2: 41. " haffsens twnga ib. "ib 49.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • tungo band
  • tungabandh.
  • tunga baandh Lg 3: 385),
  • tungo byld
  • tungo fulder ,
  • grälskjuk.
  • kifua ey älla träth mz tungofullom (linguato) man MP 1: 107. LfK 207.
  • tungo gal
  • twngo gaal )
  • tungo lagh
  • twngha- )
  • tungo lös
  • tunga- )
  • tungo mal
  • tungo redhe ,
  • tungo rot ,
  • tungo sot
  • tungasoth )
  • tungo spini
  • tunga spyne )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᚢᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back