Undirstanda

undirstanda

2) förSTå, fatta meningen el. betydelsen av. thy at STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdz osynlighin thing wndhirSTandin (intellecta) mz them thingom, som giordh äru synas, ok mz kreaturit kännis skaparin SpV 191. thy scriptena ey wndhirSTandande, är malningin script (ignorantibus litteras ipse pictura scriptum eST) ib 254. 3) förSTå, begripa, (med förSTåndet) fatta. jntelligo. .. vndherSTonda STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 34. ib s. 72. lSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh som. .. gaff thik wit oc snille at wndheSTa the hälgho tro SvB 418 (b. av 1500-t.). 4) förSTå, begripa, inse. tha ma hon (ɔ människan) wndherSTanda STora STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdhz godhgärninga SkrtUppb 8. 7) inhämta kunskap om, lära känna, känna. - lära känna, taga del av. vedher käre väner, thet wi hafvom undherSTannet idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven HiST Handl V III: 1: 20 (1464). - lata undirSTanda, låta förtå, låta erfara, låta få veta. loth helmich for thy thette vnder STande. .. ath hans egen breff schulle ecke göre hanom hinde annan tiidh STb 2: 565 (1491). tässom. .. adam läth STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh wndherSTanda sik wilia födhas aff enne clare iomffru JMÖ 63. här lather ängilen chriSTi brudher wndherSTaa, i huilke sorgh oc myklom dröffwilsom förSTe patriarchen adam war skipadher ib 64. 10) förSTå, fatta, uppfatta (på ett visST sätt el. i len viss betydelse el. mening). mädhan swa är at all siäla nytta ok gangh magho ey wndhirSTandas j STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdhelika fructinna forskyllilse (non immerito (för: in merito) divini fructus possunt intelligi) SpV 15. " thänna synda bätringhen wnderSTars j twäghia handa mattho JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 305. - förSTå el. fatta el. uppfatta (ngt) som (ngt). ok äpter thz tha vnderSTandz thätta döpisle klädhe. thz han skal a domadagh mz likama oc siäl op STa swa reen som en ängel" SvKyrkobr 5. alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne en axillen math thu wndhirSTanda (intellige) alla creaturanna nathur aff STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdhi skapadha annan axillen math thu wndhirSTa människionna athirlösn SpV 46. " thänna jomfruna math thu wndhirSTanda STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdz wiSDoms liknilse (virginem iSTam typum esse divinæ sapiientiæ intellige)" ib 437. 11) uppfatta, tänka sig, betrakta. at hon (ɔ människan) altihd wndherSTande STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh swa som närwarande SkrtUppb 7. " pelagrima wnderSTandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeneo" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 36. 12) förSTå, tänka, tänka sig. - förSTå, mena. wm leonit wnderSTars högfärdogh hiärta (per leones significantur superba corda) Mecht 99. " wm mina haka wnderSTad mina ödhmywkt (per mentum, humilitatem meam)" ib 246. " vm mina händer oc arma vnderSTadh mins mandoms ärffwodhe oc träldom ib. medh them konungx gardenom vndhirSTadz wärldhin ok henna älzskara" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 25. ib 91. förSTa (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz oc wndirSTars thär mädhir allir skadhi j ordhom oc gärnngom thär nakrom görs aff wredhe SvKyrkobr 353. JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 289. 13) mena, hålla före. iak vnderSTaar at the gerna vitha ok göra foescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 (1417).

Part of speech: vb

Additional information: v. L:

Grammatical aspect: v.

• under-.
• -stonda GU C 20 (hand 2) s. 34. -sta SpV 46.
• -staa GU C l20 (hand 2) s. 72; JMÖ 64.
• wndhesta SvB 418 (b. av 1500-t.). pres. -staar SD NS 3: 287 (1417).
• -stande SkrtUppb 7.
• -stadz MP 5: 25, 91.
• -stars SvKyrkobr 353 ; Mecht 99 ; JMPs 289, 305. part. pres. -stande SpV 254.
• -standin.
• supin. -stannet Hist Handl VIII 1: 20 (1464). imperat. -stad Mecht 246 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚢᚿᚦᛁᚱᛋᛏᛆᚿᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Undirstanda (I)
• Undirstanda (II)