Undirstandilse

undirstandilse Old Swedish word can mean:

undirstandilse

1) urskilning, förmåga att skilja. hwi thin siäl hawir vnDirstanDilse godhra thinga oc ondra (Discretionem et intellectum KLemning. 1860. SFSS.">Bonorum et malorum) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 322 ; " jfr 2. "

undirstandilse

2) förstående, förstånd; förmåga att förstå el. fatta. toko thässa twa systrena martha ok maria vidhir honom. thz är gärningin ok vnDirstanDilsin (intellectus) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 143. ib 144. the thw vnDirlica thingin som ga owir al vnDirstanDilse ib (Cod. B) 349. " giff mik wndherstanDilsenna aanda, mz hwilkom iak maghe oplysas til at wita allan hans wilia" Lg 817. " kärlekir til gudhi, hulkin som redhe. .. sinnin til vnDirstonDilse" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 235. ib 3: 419. " vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstanDilse gifin sea oc hora" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Avt) 182. jak vil kungöra thik a thik är gifwin andelica syna vnDir stanDilse (intelligenia spritualium visionum) ib 3: 474. " han gaff mik andelica vnDirstanDilse aldra skapadha thinga" ib 2: 168. " som hawa scriptinna vnDirstanDilse (intelligentiam scripturæ) ib 1: 256; jfr 3. thik skal gifwas gudhelika thinga vndristanDilse" VKR X ; jfr 3. - särsk. förstånd ss själsförmögenhet el. öfver hufvud ss förmågan hos ett andligt väsende. af siälinne oc henna kraptom oc nadhom, som är vnidrstanDilse, aminnilse, vili, tro, hop. kärlekir, näme, konste, snille, rent mal oc sniält oc annor tolik ting MP 1: 240. MB 1: 79. Lg 975. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 304, 321. " skal siälin haua thry thing som är aminne oc samuit oc vnDirstanDilse" ib 212. " somlike haua skällikt samuit oc ängin vnDirstanDilse än somlike haua vnDirstanDilse oc ey minne ib. skälik siäl, hwilkin som wm aminne wndherstanDilse och wilia star och är i the häLgho thräfalloghet" Lgren. 1866.">Ber 201. ib 200. " vi skulum älska gudh af allo hiärta ok af alle wnderstanDilse ok af allo minne at wi all war wnderstanDilse alla wara thanka alt wart lifhwerne styre jn til Lgudh" ib 14. " konungane lustas mykyt i honom. swa väl i siälinna vnDirstanDilsom som är andelica synin. .. som oc i licamlike syninne" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 2. han. .. vplät thöm sinnin oc vnDirstanilsen at the gata begripit hans vnDirstanDilse (för vpstanDilse) ib 234. o huru rasKLika iomfrunna in oc vnDirstanDilse (senSus et intellectus) grep gudhz kärlek KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Dikt) 248. gifwandhänne. .. vnDirstanDilse ok skäl (intelligentiam et rationem) ib 1: 300. " görom mannen äpter os siälwom mz skiäl oc vnderstanDilse" MB 1: 157. ib 32, 47. KS 13 (30, 14), 18 (45, 19). " at skodha mit wald mz vnDirstanDilsomen (intellectu)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 45. seen. .. mz tronne ok vnDirstanDilsomen at min ordh äru san ib 44. " hulka vnDirstanDilsa (intelligentiæ) öghon iak vplätir" ib 167. " vplata thit vnDirstanDilse" ib 3: 59. manzsins vnDirstanDilse är myrkt ib 2: 314. " uar vnDirstanDilse gita ey gripit andelik thing vtan mz liknilsom" ib 263. " fawisk är manzsins wndarstanDilse, sökiande omöghelik thing oc ranzsakande thz som obegriplikit är" Su 271. " är thin wndherstanDilse swa som blindher" ib. " swa som hästir oc mule. hwilkom ey är vnDirstanDilse (intellectus)" KL 186. " iämskyt som gudh nakath creatwr skapadhe, tha gaff han thäs speghel oc liknilse i ängla hugh oc vnderstanDilse, swa at the matto vnderstanda et äpter annath" MB 1: 36. thera vnderstanDilsa liws ib. " thässe fäm. se oc höra. lokta oc smaka ok hanna äru i howdzsins vnDirstanDilse" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 130.

undirstandilse

3) kännedom, insigt, kunskap. wi ärum skapadhe äpte gudhz beläte, thz är til wndherstanDilsa (ad intellectum et notioam) gudhz sons wm hwilkin wi vndherstandom gudh fadher Lgren. 1866.">Ber 200. vil thu haua vnDirstanDilse (intelligentiam) oc hughnadh af thy som sakt är KLemning. 1860. SFSS.">Bo 228. - insigt, kunskap, begrepp. hwilkom manne som brister et aff likamins sinnom. .. honum brister en konst o vnderstanDilse MB 1: 42.

undirstandilse

4) uppfattning. " aff thässo ordhe foro some män wille, oc wordho kättara mz fals vnderstanDilse" MB 1: 331. - uppfattning af (ngts) mening el. betydelse. vtan thässon vnDirstanDilsin vare thin lowan fanyt oc ij ensaMPnom ordhomen KLemning. 1860. SFSS.">Bo 127.

undirstandilse

5) mening, innebörd, betydelse. min ordh skulu ey vppinbaras j ogriplikom vnir stanDilsom (senSu) vtan j them vnDirstanDilsom som man ma wäl begripa ok forstaa KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 56. " ordhanna vnDirstanDilse ok siin ib 2: 322. mina ordha andelik vnDirstanDilse ib. - betydelse, hemlig betydelse. syw stiärnanna häLga vnDirstanDilse" MB 2: 334.

Part of speech: nn

• -stondilse Bir 2: 235.
• -standelse MB 1: 47),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚢᚿᚦᛁᚱᛋᛏᛆᚿᚦᛁᛚᛋᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Undirstandilse (I)