Uphöghia

Old Swedish Dictionary - uphöghia

Meaning of Old Swedish word "uphöghia" (or uphøghia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

uphöghia Old Swedish word can mean:

uphöghia (uphøghia)
1) upphöja, höja, upplyfta. tha prästen opbögdhe wigdhan iheSu cristi likama Lg 3: 429. war han wAlder. .. till konung oc widh wpsAla högtidhelica ophögder oc krönter ib 343 ; " jfr 3. vm iak vardhir vplyntir älla vphöghdir fran iordhinne" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 65. - höja, låta höja sig., låta stiga. sändandhe hänne sin ängil, huilken. .. ophögdhe watnet i källene Lg 221. " filius Suspendentis aquas thz är hans son som ophögher watnet ib. - höja, föra uppåt, sträcka uppåt. bildl. wphöghe ey siin hAls for thy at the tilföghias them, til hwilka the ey gordho nAlkas wtantil" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 4.
uphöghia (uphøghia)
2) uppresa. " bygninga wphöghia" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 80. vphögde han vij stora oc högha stunder KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 268.
uphöghia (uphøghia)
3) upphöja, förläna el. Bereda (ngn) en högre ställning el. värdighet. dauid. .. bödh sinom thiänarom vp höghia sAlomonem j sins rikis säte KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 233 ; " jfr 1. gudh vphöghde han a sinä höghre hand höfdhinga ok helarä" KL 141. ib 134. " at han wili wphöghia (extollat) thz kranKLikit är oc nidherkasta thz högfärdoght är" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 99. for änglanna wärdhelikhet hulka ther thu vphöghde mz swa storom hedhir ib 1: 76. - upphöja, göra stor, göra ansedd. j dagh skAl iak begynna vphöghia (exAltare) tik j Allas israels asyn KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: l8. at ophöghia sit naMPn oc sina släkt KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 99. ib 54. " han (Gud) vphöghir oc nidhirthrykkir" MP 1: 102. " hon (ödmjukheten) ophöghir" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 99. - förhöja, föröka, göra hög, göra stor. them förmana ath the sin hedher wphöya Allius. 1845.">PM 2. - förläna (ngt) ett högre värde, förbättra. medhen jag forneMPdä godz hafuer j mangha mattho vphögt ok forbätrat FH 5: 106 (1486). - upphöja, sätta (ngn öfver ngn), föredraga (ngn framför ngn). i dagh är mankönsins natur vphöghd owir hiMPnana KLemning. 1860. SFSS.">Bo 254. " gudh siälwir vilde. . mik owir Alt thz som skapat är ophöghia" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 263. " vphöghir han owir mik wärsta röfwar" ib 1: 4.
uphöghia (uphøghia)
4) upphöja prisa. vplöght ok lowat vari hans naMPn KLemning. 1860. SFSS.">Bo 223.
uphöghia (uphøghia)
5) höja el. uppdrifva priset på, dyrka. satid ophögendis HSh 20: 204 (1507).
uphöghia (uphøghia)
6) lyfta upp, locka upp, komma (ngn) att förhäfva sig. dygdhena vphöghia (extollunt) them opta til högfärdh KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 260.
uphöghia (uphøghia)
7) upphöja (rösten) höja, upphäfva. at the ey ophöghdo. .. sina röst KL 358. tha ophögdhe (extulit) siälin sina röst swa höght at hon matte höras vm Alla världina KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 93. ib 4: 54. Ber 176. " roop oc skrii. .. huilken. .. Altidh ophögis" Su 132.
uphöghia (uphøghia)
8) Sublimera, genom hetta drifva ett ämnes gasformiga delar i höjden och sedan genom afkylning bringa dem i fast form. Alle aanda som ärw wphöyde, som är qwekselff, quinta essentia, brennesten, sAl armonicacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j geen til wathn som här effther scriffwas wm qwekselff hwilkith ögrs til lac virginis sidan thz är wphöyth LB 9: 111. " tak qweksellff wphöyth, äller hwath anda wphöydan tik täkkes" ib. " sAl armoniacum x resor wphöyth" ib 112. ib 113. Allius. 1845.">PM XLIII, 43.
uphöghia (uphøghia)
1) höja sig, stiga. vphöghde watnit sik i brunnenom KL 294. " huar ölkar görs ther ophöghir sik hwadhin bradhelica" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 60.
uphöghia (uphøghia)
2) upphöja sig, i sina tankar ställa sig högt, uppträda med anspråk på att vara ngt högt el. stort; förhäfva sig. o munkir þw som þik vphöghþe til himelin. huru äs þw niþir sänktir til hälwitis KL 186. " hwilkin som sik vphöghe han scAl niþir þrykkias" ib. " sik wphöghia oc andra nidher trodha" Su 228. " latandhes mera loffwärdokt wara, at christi kärleker skuli honom nidher böya til thz han war, som är mwldh oc aska, än han sik opphöya skulle til thz han ekke war, som är nakot hälokt" Lg 3: 263. " vphögh ey thik j thinom thanka" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 379. the vilia höghfärdhas ok vphöghia sik (extollere se) af them godhom thingom som gudh hawir them gifwit ib 145. " som sik ophöghia ij sino wälle" Al 2903. - refl. uphöghias,
uphöghia (uphøghia)
1) upplyftas, uppsättas, framsättas. höfwir ey at tholkin kostir skuli vphöghias älla a rättas for wlfwa KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 303.
uphöghia (uphøghia)
2) upphöjas, uppstiga. doo konungen konungxsens som opphögdhes i konungxsens säte Lg 219.
uphöghia (uphøghia)
3) upphöjas, stiga i värdighet el. anseende. han girnadhis. .. at ophöghias oc vara owir andra KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 99. ib 1: 68. " som äruodha ther til at siälana moghin helas ok ödmuiktin vphöghias" ib 339. " hwar then sik ödhmyukar skAl vphöghias" MP 2: 103. " i wärldenne opphöghias, är ey ophögias wtan wadeligha fAlla" LfK 122. tholke äru nyttoghe oc wäl wärdoge at wphöghias (för wphöghias til?) kirkionna regiment oc formanna äKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBitom (tAles. .. ad pelationes et reginima asSuMPti erant utilissimi) Su 230. - upphöjas, förhärligas, få ökadt värde. the siäl thäkkis gudhi ey litit i hulke. .. iomfrudomin vphöghis af döhmiuktenne KLemning. 1860. SFSS.">Bo 41.
uphöghia (uphøghia)
4) uppblåsas, förhäfva sig. at thu skuli. .. ey ophöghias til höghfärdh for lofwit KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 460. ophögias i högfärdhenne Lg 3: 424. " swa at thu Aldrigh ophögis i nakrom mädhagang" Su 1345. ib 174. " at wi ey skulum opphöias aff them dyghdom" LfK 102. " wphöx ey af thins fianda nidherfAlle" Ber 51. - Jfr höghia up, äfvensom upbyggia.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so uphöghia may have also been written as uphøghia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • op-.
  • opp-.
  • -höia.
  • -höya )
  • uphöghia sik ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚢᛕᚼᚯᚵᚼᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
➞ See all works cited in the dictionary

Back