Väghskal
Old Swedish Dictionary - väghskalMeaning of Old Swedish word "väghskal" (or væghskal) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- väghskal (væghskal)
- vågskål. libra, väghskal STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU 5. hafua j rätten rätta wägskaal MD(S) 233. en wäxskal mz sin lodh ib 306. " huru mySTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLo flere thing ok STörrre som lagdhos j the tomo vaghena swa mySTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLo raskarin olyptin the thungo väghskalina (elevarent STateram aliam, quæ ponderosa et gravis eST)" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 146. han tok STenin oc lagdhe han j ena wäghskaal, tha war STenin swa thungir, at han wpwogh alth thz man kunde j andra wäghskalena läggia ST 532. högxSTa bärghen menteh han mz wägskalom (in STatera) wp wägha MB 2: 307. ib 342. " köpmannin. .. lagde thät (ɔ: afflatit) vppa ena wägh skal" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 264. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 43. thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 237. " han skal wägha ok skudha sins samutiz wägh skaal lib 236. Jfr mätskal. "
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so väghskal may have also been written as væghskal
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- wäx-.
- skaal )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᚵᚼᛋᚴᛆᛚ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- GU
- Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.