Välsighna

välsighna Old Swedish word can mean:

välsighna (vælsighna)

1) välsigna, nedkalla Guds nåd och hjälp öfver (ngn). hwa som thik wälsignar, han skal wara wälsignadher MB 1: 416. o fadhir. välsighna thu mic KL 303. " gaff biskoppen oc täMPelsens KLärka them til hopa, them wälsighnande til hälokt äkteskap" Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 634. - med dat. at hon. .. välsigne hatandom sik (beneDicat persequentiBus se) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 170. - välsigna, heBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lga, (under bön el. tacksägelse) nedkalla välsignelse öfver (KLemning. 1860. SFSS.">Bord el. måltid). alle thwa sina hänDir oc standa sidhan om kring oc välsigna KLemning. 1860. SFSS.">Bordhit för än the sätias (circumstantes mensam devotissime beneDicunt) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 171. (under uttalande af välsignele) hels,a egna vä'lkomstel. afskedshelning. var herra iheSus oppinbaradhis thöm ther ginstan. vmfägnadhe thaghan innelcia sina modhir. heladhe oc välsignadhe hona. oc hon välsignadhe han (aMPlexatus est natrem valefaciens ei, et mater eum tenerrime) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 245.

välsighna (vælsighna)

2) välsigna, förläna nåd och GOda gåfvor åt (ngn). om Gud. väsignahde gudh hans värlzlika brodhors hws KL 272. " then häBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghe ande wälsigne mik Sv. Böner 22. "

välsighna (vælsighna)

wälsegnaDister: -iste Di. Gersons lärdom huru man skall dö. 1881.">Gers Ars b 5),

välsighna (vælsighna)

1) märkt med korsets tecken, signad med korstecknet. opta är wadhin när säl är thän wälsighnadhir är (felix cui crux beneDicit) GO 169.

välsighna (vælsighna)

2) välsignnad, heBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgad. " thetta välsignadh brödhit" MP 1: 179. " hans siäl skal mättas aff thy välsignadha brödheno som iheSu christi likame är" ib 2: 137. - (genom bön och välsignilse) anbefald åt (Gud)? far in wälsignadher gudhi (beneDicte Domini) hwi halder thu wte MB 1: 205 ; " jfr 3. - (under uttalande af välsignelse helsad. þän tima sanctus iohannes com atar af patmos. .. þa varþ han takin mz myckom heþar i efeso staþ. ok öpto alle välsignaþar som kuMBar ii guz namn" Bu 151.

välsighna (vælsighna)

3) välsignad, (af Gud) benådad, utrustad med GOda gåfvor. thu skal wardha wälsignadher aff gudhi MB 1: 258. " wälsignadher wari han som miskundh mz tik giordhe" ib 2: 210. " skalt thw gärna omganga ey at enast mz varom herra iheSu oc hans apostlom. vtan ämuäl mz thässo välsignadho härskanio som är lazaro, martha oc maria" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 155 ; " jfr 4. "

välsighna (vælsighna)

4) välsignad, med tacksamhet el. tacksägelse ihågkommen; prisad, lofvad, högtlofvad. at thin kärlekir brinne til ensaMPnan gudh oc hans gudhelikx kärlekx eldher wmfäMPnanDis tik, gifui tik hwilo a sinom wälsignadha arme KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 20. marie wälsignadhe likame ib (Dikt) 247 ; jfr 2. huru mangfallelika the smu iomfrunna wälsignadhir wili vnDirgaff sik gudhz thiänist ib 250 ; " jfr 2. y tjns heBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgasta wälsegnaDiste dödz. .. makt" Di. Gersons lärdom huru man skall dö. 1881.">Gers Ars b 5. maria fagnaþe fägin sinom bröþom: ok baþ sin son vara iuäl signaþan firi alla naþe (dominum beneDixit) Bu 14. iheSu namn se väl signat äuinneleka ib 166. hon (Jungfru Maria) fiöl. .. a knä. .. sighiande. min välsignadhe son. gak mz thins fadhirs ok minom välsignilsom KLemning. 1860. SFSS.">Bo 36. " välsignadhir vari var gudh som os sänDir hiälp" ib 208. " uälsighnadhir vari thu gudh aldra thinga skapare" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 159. " väslignadh vari thw (Jungfru Maria) mz äuerdhelike välsignan" ib 2: 43. vari thw väsignadh thy at thw äst modhir oc jomfrw ib. wälsignadha (beneDicta) wari thina händher oc arma. .. wälsignadhe (felices) wari thina roosane kindher Su 216. " thit wälsignadh modherlika bryst" ib 217. the thry ordhen som äre beneDicta tu in mulierBus the mugha thydhas aff the höghtidhene som hon war op takin til lhimmerikes oc höghd op ower alla himmerikes cora the ordhen haffua swa myket wnderstanda som thu äst wälsignadh offuer alla quinna j jorderlike, thy at tha war hon lowadh oc äraddh aff allo lhimmerikes härskap MP 3: 501.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so välsighna may have also been written as vælsighna

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᛚᛋᛁᚵᚼᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.