Välsighnilse

Old Swedish Dictionary - välsighnilse

Meaning of Old Swedish word "välsighnilse" (or vælsighnilse) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

välsighnilse Old Swedish word can mean:

välsighnilse (vælsighnilse): och f.

välsighnilse (vælsighnilse): 1) välsignelse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. gaf han folkino i yybærnia sin välsignilse oc badh for thöm innerlica til gudh Pa 4. wil han (Isak) iämsköt giwa honum sina wälsignilse MB 1: 212. ib 213. han (påfven).. . gaff. .. hänne. .. sin välsignise KL 355. " gif mic välsignilse o andelikin modhir" ib 303. hon. . beddis välsignilse af hänne (Clara) ib 349. fiol ödhmiuktinna mästare a knä oc beddis bendicionem ok hon (Jungfru Maria) fiöl samuledh a knä. .. sighiande min välsignadhe son gak mz thins fadhirs ok mknom välsignilsom KLemning. 1860. SFSS.">Bo 36. - om väsignelse som uttalas öfver församling ss afslutning af gudstjenstlig förrättning. nar mässan war ändat, oc wälsignilsen giffwin Lg 332. " at biscopen äpther fornämda stykke gör ok gifwer wälsignilse ofwer kirkiona ok folkit Sv. Kyrkobr. l252. - om KLemning. 1860. SFSS.">Bordsbön. til qwäl drikkin äptir aptansangin wari wälsignilsen potum ancillarum Suarum bendeicat rex angelorum" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 72. " ljnnan abbatissona fra waru skal priorissa giffua wälsignilse" ib. " tha wälsignilse är giordh tha siti hwar en til KLemning. 1860. SFSS.">Bordz" ib. " alt ther til KLemning. 1860. SFSS.">Bordzsins wälsignilse (bendecidctiones mensæ) läsis" ib 4: 13. Su 370. - välsignelse, af Gud el. Kristus tillsagd och förlänad nåd och hjälp. jak sKLa giwa thik son, som iak skal giwa mina wälsighnilse (cui bendicturus Sum) MB 1: 87. tak. .. välsignilsen af piltenom iheSu KLemning. 1860. SFSS.">Bo 19. tha han hafdhe giwit thöm sin välsiginilse. foor han fran them ib 238. ib 239.

välsighnilse (vælsighnilse): 2) välsignilse, tacksam hågkomst. hans (Petri) nampn är j välsignilsom j himerike oc jordhrike KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 150.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so välsighnilse may have also been written as vælsighnilse

Part of speech: nn

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᛚᛋᛁᚵᚼᚿᛁᛚᛋᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

Pa: S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary