Välvilioghet
Old Swedish Dictionary - välvilioghetMeaning of Old Swedish word "välvilioghet" (or vælvilioghet) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
välvilioghet Old Swedish word can mean:
- välvilioghet (vælvilioghet)
- 1) välvilja, mildhet, godhet. här mat thu thänkia oc skodha vars herra mangfalla godhlek oc väluiloghet (Bonitatem et benigitatem) Bo 232. ib 114, 178. STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 115, 303. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 210, 2: 123. " see her tännas häSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">LgaSTa modhrennas ödhmywkt oc STora wälvilioghet" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 698. the (ɔ: wärldzlik dröfwilse) vtsläkkia domarans wredhe ok vmwända hans grymmelikhet i vinskap ok välviloghet (benignitatem) STröm. 1868--70.">Su 441. " naar iak mz heetom kärlekx brona, samanfögde thässe dygdher som är ödhmyukt. tulimodh säfflighet. wälwilioghet, oc gudz oc jämkriSTens kärlek" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 823. ib 214. - välvilja, godhet, ynneST; ynneSTbevis, väSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgärning. i haffuä mw macht at göre honom nogen weluilighet och beSTandighet igen, ther han mattä kommä wtaff sin geld medh SToria. 1816 ff.">HSH 18: 11 (1494). " for thet STore beSTand och welwilighet som hans nadhe haffuer oss. .. optha beuiST" ib 146 (1497). - välvilja, tilSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgifvenhet. för thera wäl wilioghet the til os haffwa (propter benigaitatem, quam erga nos habent) MB 2: 258. " för then wälwyliogheth ok troheth iak nw förwmmyth hafwer aff ider" STlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.">BtRK 434 (1516, orig.).
- välvilioghet (vælvilioghet)
- 2) god vilja, villighet. skodhandis thes throna folksins wälwiliogheth oc gudhlika akth ST 95.
- välvilioghet (vælvilioghet)
- 3) välbehag, behag, nöje; gagn, tjenST. wiliom wij alle wara lidher nadh til tieniST, tro och welwilligheet BSH 3: 184 (1467, nyare afskr.). " wij göre altiid gerne huadh eder är till gode veluillioghet och kerligh" SToria. 1816 ff.">HSH 20: 196 (1507).
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so välvilioghet may have also been written as vælvilioghet
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- -uilioghet HSH 20: 196 (1507).
- -wyliogheth BtRK 434 (1516, orig.).
- -uiloghet Bir 2: 115, 303.
- -uilighet HSH 18: 11 (1494).
- -wiligheth ib 146 (1497)),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᛚᚠᛁᛚᛁᚮᚵᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- BtRK
- (Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.
- HSH
- Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.