Välvilioghet

Old Swedish Dictionary - välvilioghet

Meaning of Old Swedish word "välvilioghet" (or vælvilioghet) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

välvilioghet Old Swedish word can mean:

välvilioghet (vælvilioghet)
1) välvilja, mildhet, godhet. här mat thu thänkia oc skodha vars herra mangfalla godhlek oc väluiloghet (Bonitatem et benigitatem) Bo 232. ib 114, 178. STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 115, 303. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 210, 2: 123. " see her tännas häSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">LgaSTa modhrennas ödhmywkt oc STora wälvilioghet" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 698. the (ɔ: wärldzlik dröfwilse) vtsläkkia domarans wredhe ok vmwända hans grymmelikhet i vinskap ok välviloghet (benignitatem) STröm. 1868--70.">Su 441. " naar iak mz heetom kärlekx brona, samanfögde thässe dygdher som är ödhmyukt. tulimodh säfflighet. wälwilioghet, oc gudz oc jämkriSTens kärlek" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 823. ib 214. - välvilja, godhet, ynneST; ynneSTbevis, väSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgärning. i haffuä mw macht at göre honom nogen weluilighet och beSTandighet igen, ther han mattä kommä wtaff sin geld medh SToria. 1816 ff.">HSH 18: 11 (1494). " for thet STore beSTand och welwilighet som hans nadhe haffuer oss. .. optha beuiST" ib 146 (1497). - välvilja, tilSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgifvenhet. för thera wäl wilioghet the til os haffwa (propter benigaitatem, quam erga nos habent) MB 2: 258. " för then wälwyliogheth ok troheth iak nw förwmmyth hafwer aff ider" STlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.">BtRK 434 (1516, orig.).
välvilioghet (vælvilioghet)
2) god vilja, villighet. skodhandis thes throna folksins wälwiliogheth oc gudhlika akth ST 95.
välvilioghet (vælvilioghet)
3) välbehag, behag, nöje; gagn, tjenST. wiliom wij alle wara lidher nadh til tieniST, tro och welwilligheet BSH 3: 184 (1467, nyare afskr.). " wij göre altiid gerne huadh eder är till gode veluillioghet och kerligh" SToria. 1816 ff.">HSH 20: 196 (1507).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so välvilioghet may have also been written as vælvilioghet

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • -uilioghet HSH 20: 196 (1507).
  • -wyliogheth BtRK 434 (1516, orig.).
  • -uiloghet Bir 2: 115, 303.
  • -uilighet HSH 18: 11 (1494).
  • -wiligheth ib 146 (1497)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᛚᚠᛁᛚᛁᚮᚵᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
BtRK
(Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
➞ See all works cited in the dictionary

Back