Vanskapa

Old Swedish Dictionary - vanskapa

Meaning of Old Swedish word "vanskapa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

vanskapa: vanskapa, vanställa. " sith anlit smöriä ok vanskapa" Lg 3: 532. " at hon j jnga mattho sik vanskapa sculde" ib. " gudh skapadhe mik faghra som ängil ok jak vanskapadhe (deformavi) mik siälua" Bir 3: 137. " manna oc qvinno licamma vanskapas (deformatur) aff sinom rätta stadhga" ib 288. wanskapande (transformantes) dygdhanna fäghrind ib 1: 378. Jfr vanskapadher, vanskapter.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛆᚿᛋᚴᛆᛕᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.