Väpnare

Old Swedish Dictionary - väpnare

Meaning of Old Swedish word "väpnare" (or væpnare) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

väpnare Old Swedish word can mean:

väpnare (væpnare)
L.
väpnare (væpnare)
1) väpnad man, krigsman. väpnara swärdh wth draghandis oc wäl reddhe ttl stridz xl tusandh (quadringenta milia educentium gladios, et paratorum ad pungnam) KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 134. " skikkado the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen" ib 156. " tröstandis pa syna otaligha vaghna manga hästa oc starka wäpnara (multitudine bellatorum) ib 160. "ib 150, 237. han (Gideon).. . kom j gän til israels tiäl. sighiandis synom wäpnarom, stadhen wp ib 90
väpnare (væpnare)
2) vapendragare, vapensven, (ung) man SOm går en riddare el. furste till handa. en riddarens wäknare KL 73. ib 62. " saulis wäpnare (armiger)" SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 190. KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 102. " är han väponare ellir skötta (i motsats till hördrängir ellir annar ärfuodhis man samt smwswen)" EG 64.
väpnare (væpnare)
3) väpnare, sven, knape, man tillhörande adelns lägre KLass i värdighet kommande näst efter riddarne. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 188 f. jncigle. .. ffnwidh ragnasSOn. .. oc finuid magnusSOn wäpnara (armigerorum) SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). sigge laurenzsSOn wäpnare ib NS 1: 159 (1402). " jonis knutSOn wäknare" ib 378 (1404). ärlica oc välborna manna incighle herra aLgot magnusSOns, herra gözstaf magnusSOn, riddara, benkt lafrinzSOns, väpnara, ok herra tosta, kirkioherra i vazstenom ib 2: 130 (1409). nempdin: knwt benctSOn,. .. jeppe störla, vepnara, ärmunder i vallom. .. jon i stikkeborghom, bönder ib 141 (1409). " bedis jak ärligha manna jnciglä SOm är swen nielsSOn a wapn tydeman larensSOn wepnare ffadher pedher häradzhöffdingh i görstingx häradhä" BYH 1: 283 (1498). SD NS 2: 137 (1409), 140 (1409), 143 (1409). BYH 1: 232 (1422), 276 (1408). HSH 19: 3 (1504). SO 162. KL 17. Bir 3: 193, 195 (på de tre sistnämda ställena möjl. att föra till 2). Jfr a vapn under a II 8, knape, sven 3.
väpnare (væpnare)
4) i allmännare betydelse: man SOm EGnar sig åt riddarens kall, man tillhörande ridderskapet. j bland thässe varo SOmme tronna väriara ok mina kirkio hulka SOm kallas väpnara (curiales seu armigeri) thy at the toko sik vapn til at hämpna owir tronna ok the häLgha kirkio owiner ok motstridharom Bir 3: 366. " naar riddarne fingo thz breff. dröffdhos the mykyt. .. tha gingho thänna wäpnarene til radz" Lg 220.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so väpnare may have also been written as væpnare

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • wäknare.
  • väghnare Bir 3: 195),
  • väpnara pänningar

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛅᛕᚿᛆᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
EG
Eriks af Pommern Gårdsrätt. I Småstycken på Forn Svenska.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
BYH
Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre Härad i Östergötland, af L. F. Rääf. 1--4. 1856--65.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
➞ See all works cited in the dictionary

Back