Ytre

Old Swedish Dictionary - ytre

Meaning of Old Swedish word "ytre" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ytre Old Swedish word can mean:

ytre
L. A) koKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP.
ytre
1) yttre, längre ut belägen. de vtrawæRKanum in fløtæSundh SD 4: 215 (anteckning på frånsidan af uRKund fr. 1331. hvilken på motsvande ställe har vtarsta weRKænum). tha gawo the wäriona, som ytra mwren gömdo MV 1: 11. wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhr slaghin, tå wär jord muren tän inre adhelmuren sför stenkaste KLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 86 (210, 94). - i ortnamn, särsk. i motsats till öfre. in inSulis quæ yfrahyrnungi & ytræhyrnungi appellantur SD 2: 56 (1288). " do octo marchas den. ecclesie mee Superiori garn. .. ecclesie mee yttrogarn tres marchas den. "ib 137 (1292). " conero. .. ecclesie mee parochiali øffrogræn duos solidos terre, & ecclesie ytrugren vnum solidum terre insæby" ib 258 (1298). " pars nicholai hec est tres curie in waltholt. ytre. øfræ watholt. querneLgren. 1866.">Bergh" ib 5: 618 (1346?). dimidiam marcham in øffrosyltu et duos solidos in ytro syltu ib 371 (1344). " jsraeli. .. curias meas fuLghem. et ytra aby. .. committo" ib 3: l36 (1311). ib 477 (1320). in yttræSundby ib 4: 558 (1337). " in villa kylistum parochia ytriærna sita" ib 16 (1327, nyare afskr.). dirochia ytreiærna sita ib 16 (1327, nyare afskr.). dimidium attongum terre in ytrugislø situatum ib 618 (1338).
ytre
lhawand yttro hälaghetina ok äru innantil tome oc ofructsami ib 158. i the yttro oc vpinbaro höghtidhis glädhis bälli ib 24.
ytre
3) senare. " tha vardha. .. the människiona ytro äwe värre än the förra varo" KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 95. B) Super.
ytre
1) ytterst, längst ut befintlig, längst aflägsnad från utgångspunkten. me partem quam habui in vtarsta weRKænum infløtaSundum. .. vendidisse SD 4: 215 (1331). " littera de ytærsta væRKanum infløtæSundum" ib (antecknng på frånsidan af nyssnämda uRKund). sanctus bartholomeus predikadhe. .. jnnan vtarsto jndie landum Lg.">Bil 214. skalt thu. .. thik ängom foresätia. ok ey näst them yttarsta. .. vtan sätia thik i kyttarsta stadhin KLemning. 1860. SFSS.">Bo 40. " j norghis konungx herradöme, hwilkin som är j nor yterst aff allom konungom (omnium requm ultimus)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 3. " stande j chorenom ytarst aff allom" ib 5: 52. - i ortnamn. acta fureunt hec ytærstabrandholme apud thinganæs SD 5: 580 (1346). - Lg.">Bildl. skalt thu göra lerleKLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSins rike owiruälle oc bekräkta thz alt i yttarsta landamärin KLemning. 1860. SFSS.">Bo 78. - n. yttesta del, ytersta kant, rand. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 427.
ytre
2) ytterst, sist, lägst. thz är thina högfärdz atirlön at thu scalt falla af enom diäfle ok vpa annan til thes at thu komKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir til lthen ytarsta ok nidhirsta j heluite (venias ad novisinum inferni) KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 258.
ytre
3) ytterst, sist. " om tid el. ordningsföljd. the ato alle saman mz storom hugnadh. .. i thässo sins herra yttarsto gästa budhi" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 243. ib 183. " j första psalmenom är sithiane, j androm standande oc j tridhai sithiande oc swa fram aat. .. än tha ytarsta psalmen lyktas stande alla wp" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 18. " lhan do ytersta are honorij paua" Lg.">Bil 806. " nar konungxsins yttarste time kom" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 435. " hafdhe thu. . när warit j thera ytersta tima" Lg.">Bil 106. " ib l258. "Lgren. 1866.">Bertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 255. j napn iheSu christi som. .. at ytarsta tima ater comLgren. 1866.">Ber at döma (wrdhlena) Lg.">Bil 341. " nat thin ytirste daghir kobmir" KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 5. ib 6. " j yttarsta lifsins punct" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 447. nu är han i ytarsta punctenom ib 2: 112. widh sina ythersta ändadräkt MB 2: 299. " intil ytarsta domsins punct oc stwnd" Su 335. " mith liik till grå brödra closther kom ther att liggia til then ytherste dom" RK 3: (sista forts.) 4582. ib 5522, 5624, 5788. nu syntis hon manga dagha äruodha j yttarsta dödhenom (d. v. s. dödskaKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPen) KL 356. " en aff vij änglom som haffde kar aff vij ytthersta plaghom (plagis novissimis)" MB 2: 366. ib 356. " jak är then förste oc yttherste (novissimus)" ib 334. - sist ankommen. tesse ytirsta (motsv. ställe KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 2: 49: thesse ytersto; hinovissimi) ärfuodadhe ey meer än een thima KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 78. - ytterst, till sist återstående. fär än var testament äru gulden vppa þen ytarstä pänningh SD 5: 567 (1346). " til þet är löst a ytärstä pänningh" ib. " iak atir löne them. .. alt ltil ytersta skärfwin ok til lytersta punctin (usque ad ultimum quadrantem et usque ad novissium punctum)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 40. - n. best. form. det sista, slutet. näst för ytersta i samme KLemning. 1860. SFSS.">Bokenne rörer för näKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPdhe doctor nakra puncst som röra oppa closter folk Lgren. 1875.">LfK 151. - i förbindelse med föreg. gen. el. poss. pron. (ngns) uyttersta, ista, lefnadsslut. vtinam. .. nouissima prouiderent, jak wille at the. .. theras ytersta före sagho Lgren. 1875.">LfK 71. - i förbindelse med föregående pep. i och gen. el. poss. pron.: (på ngsn) ytersta, )i ngns) sista stunder el. sista dagar i lifvet, (på ngns) dödssäng. i symons ytersta SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). som lj sith yterste sagde RK 1: (sfgn) s. l179. som laagh i sitt ytersta Lg 3: 369. - i thät ytarsta, i el. till det sista, till slutet. älskadhe han thöm samuelica ij ändan. thz är i thz yttarsta KLemning. 1860. SFSS.">Bo 243. - pådet yttesta. tom människiom som liggia y teth ytersta ok skwle döö Gers ARs c 6. - at ytarsto (a), till sist, till slut, slutligen, at ytersto satte han sik allan a moth tronna owinum Bi 884. at ytärsta (ulimo) skal tha äronna konungir sighia honom. .. thin ära skal aldrigh ändas KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 319. " at han skulle. .. at yttarsta (ad extremum) döö a korseno" ib 3: l473. mana jak thik at thu grat först thina synde och sidhan for thässe wärldenne syäld for thius jämcristins waRKunno ok at ytärst for gudhelikin kärlek ok astundan äwärdhelika löna Lgren. 1866.">Ber 36. - at thy ytarst (-o), d. s. aat thy ytarsto kastas diäfwlin nidher i hälwite wm högfärdhena Lgren. 1866.">Ber 110.
ytre
4) ytterst, längst gående, så långt som möjligt gående. skulu romara them wara til hjälp oc räddhingh äpther theris ythersta förmagho (ex animo, prout eis teKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPus permiserit) MB 2: 242. huilket jach altiid gerna och kärlighe forskulla wil äpter myn ytyrste formogha BSH 3: 174 (1466). ib 5: 29 (1504), 60 (1505). wele wij. .. epter war yterste match göre ther then hielp till, som wij kunne swa farlöst astadh kommä HSH 18: l8 (1494). ib 20: 69 (1506). FM 415 (1509). - thät ytarsta, det yttersta, så långts som, så mycket som. ärffuoda ther wm thz ytarsta thu format, at reglan komKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir til pawan KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: l48. föLgh hans lifwrne ok sidhum thz ytersta thik möghelikit är Lgren. 1866.">Ber 260. - i thät ytarsta, i yttersta el. högsta grad. fulle, mz sorgh oc vidhir mödho ok allom dröuilsom i thz yttarsta (usque ad Summum) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 179. - n. adv. ytarst,
ytre
1) ytterst, längst ut, längst KLemning. 1860. SFSS.">Bort. ytarst j franz war et KLostir KL 104. " solinna trä oc mannas, som wäxto ytarst j india lande" Lg 69. " hendhe thz saa ath maxentius. .. for ytherst KLemning. 1860. SFSS.">Bort isiith rike" ib 3: 126.
ytre
2) ytterst, utanpå öfvrigt. i egypto lande hafwa alle munka. .. geetskin yterst iwir all siin KLädhe KL 251.
ytre
lform . ytarsta, slutligen, till slut. i thesso heLgo läst näKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPnas fyre först then som sadde godha sädh swa then som öfuir sadde ondha sädh, swa akirsins gömare ytirska akirsins skärare KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 73. Jfr närytarster.

Part of speech: av

Additional information: adj. komp.

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • ytre Bir 3: 170.
  • yttra ib 2: 180. n. ythre LfK 32.
  • kas.
  • ytra SD 3: 36 (1311; i ortnamn); MB 1: l1; VAH 24: 320 (1442).
  • yttra Bo 115.
  • ytträ SD 4: 558 (1337; i ortnamn). vtra ib 215 (ant. på urkundens frånsida). f. ytru ib 2: 258 (1298; i ortnamn, genus osäkert), 4: 618 (1338; i ortnamn). ytro ib 5: 371 (1344; i ortnamn). yttro ib 2: 137 (1292; i ortnamn, genus och numerus osäkra); Bo 24, 158.
  • yttra ib 116.
  • ytre SD 5: 618 (1346? i ortnamn). pl. ack. f. yttra Bo 180. nom., ack. n. ytro MP 1: 95 ; Bir 1: 291, 292.
  • ytra Ber 199.
  • ythra Lg 819. dat. ytro Ber 199, 230.
  • ytr VKR 23),
  • -arste ib 435 ;
  • -arsto Bo 243 ; Bir 3: 427.
  • ytärster: -ärsta ib 1: 319; SD 4: 215 (anteckning på urkundens frånsida); -ärstu Bj 8: l3; -ärsto Ber 36 ;
  • -ärst ÖGL B 28: 3.
  • lytärster: -äst MB 1: 321 (jfr 519).
  • yterster: -ersta Bil 106, 806 ; Bir 1: 40 ; Ber 260 ; SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.); Lg 3: 369 ; Gers Ars c 6; -ersto Bil 884 ; MP 2: 49 ;
  • -erste RK 1: (sfgn) s. l179; BSH 5: 29 (1504) , 60 (1505); HSH 18: 8 (1494); -erst KL 251 ; Bir 4: 3.
  • ytersthr: -erstha MP 4: 11.
  • ytherster: -ersta MB 2: 242, 356 ; RK 3: (sista forts.) 5522, 5788; -erste ib 4582, 5624.
  • ythersster: -ersst Lg 3: 126.
  • yttherster: -ersta MB 2: 336 ;
  • -erste ib 334.
  • ytirster: -irsta VML I M 11; MP 1: 73, 78 ;
  • -irte ib 5, 6.
  • ytyrster: -yrste BSH 3: 174 (1466).
  • vtarster: -arsta SD 4: 215 (1331); -arstu VGL II A 25. vtärster: -ärsta VML II A 20: 1 i var; MELL þg 13: 1 i var.), superl.
  • mädh thy
  • thät )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛦᛏᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
➞ See all works cited in the dictionary

Back