Ämne
Old Swedish Dictionary - ämneMeaning of Old Swedish word "ämne" (or æmne) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
ämne Old Swedish word can mean:
- ämne (æmne)
- L.
- ämne (æmne)
- 1) ämne, materia, materiAl. Materiola. .. lithen ämpne GU C 20 (hand 2) s. 123. locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna idest occasio ib s. 95 (?). blyghlikhetzsins ämpne (materia) SpV 9 ; se blyghelikhet. dödzsins ämpne ib 136. siälff jomfrudomsins ophögilse är stort ämpne ib 336. dygdhanna ämpne ib 150. the materia, thet är thet ämpnith som klenaren är skuli taka hiälp aff thy som bätre är ib 356. hans likame war aff ärliko empne samman satter SkrtUppb 335. thins licama ok krops ämpne ib 355. Fore thänna saak nw sagdha, war Sampson sompt ämpnith (materia) til at qwinnan fik wunnith SpV 40. Maria. .. opläsaskolandis paradysi nykil, opnyaskolandis wärdz ämpne (materies sæculi renovandi) ib 199. Än ware ämpnith atil ath wtlatha ok ranzsaka thet som saman är scriffwat ib 315. Huru myklo slemaren antiggia högfärdogh änkia ällir högfärdogh jomfru, hwilka misth haffwa blyghetena ok ämpnith til högfärdhena wanskas j them ib 337. Alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir haffwa wissa ämpne ok oprinnilser. .. Affwundinna fafänga äran är ämpnith ib 413. " aff syndeligo köthi ok emphne" SvKyrkobr 151. " läth henne j förscriffna swdhna ämniith" PMSkr 399. 2) person lämplig att ifrågakomma till ett äMBete eller en värdighet. Alle the (Sveriges barn) ähre empne aff huilkom iw någor effter GUdz försynn welies thill konungh, ty Swerige är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr). 3) tillfälle, utväg, möjlighet. saa moge j withe ath jach haffuer tess icke ämpne, här widh handene GPM 2: 39 (1502). Än räffwaren. .. haffdhe ey ämpne wäl göra SvKyrkobr 28. Ath wi skwllom haffwa margfAl ämpne til at loffwa hans storlek SkrtUppb 36. til ämnis möjligt? naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther, her qwarre bliffwa, som mik tykker, fast til empnes, medhen inghen bliffwer hoss oss BSH 5: 178 (1507).
- ämne (æmne)
- 4) makt, välde, myndighet. hafdhe synden swa myukklo mere ämpne ower mannin MB 1: 442.
- ämne (æmne)
- 5) ställning, belägenhet. " ther war ey annor ämpne, wtan graat oc ömkelikhet" Lg 3: 193. - Jfr ara-, trä-, radhmanna-ämne.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ämne may have also been written as æmne
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- ämpne )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᛘᚿᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- GU
- Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
- PM
- Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
- GPM
- Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
- GU C 20
- Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
- PMSkr
- Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
- SkrtUppb
- Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
- SpV
- Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
- SvKyrkobr
- Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.