Ände

Old Swedish Dictionary - ände

Meaning of Old Swedish word "ände" (or ænde) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ände Old Swedish word can mean:

ände (ænde)
L.
ände (ænde)
1) spets, ände, hörn (av ett föremål). en skiffwa som eth liggiande hiwl widher annan ändan oc widher then andra ändan som en tridza STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 504. " öffwerSTh widher ändan warj som en lithen kiSTha oc lj them andra ändanom aff kiSTonne warj fäSTher en träSTake. .. oc j nidhermere ändanom aff STaknom. .. oc göris wm kringh ändan en järn holker" ib 541. 2) ända, gräns, slutpunkt. (en öre jord)widh weSTra ändan (av Morby i Lagga sn) SD NS 3: 509 (1419). " thy är han närwarandis Allom STadhom, han är ändhom j mällan (attingit ergo a fine usque ad finem)" STrand. 1853.">Fruspegel -- öfvers. STrand. 1853.">Från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.">SpV 506. huru takir han ändom j mällan, aff enom ända ok j annan ib 506. 3) slut (i motsats till början). ther medh fik thet örlögh en ända äpter hans eghin wilia STrand. 1853.">Från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.">Prosadikter 163. hänne grathir skulde taka ända. .. hänna ytherSTe liffs dagh skulle göra ända oppo hänna graat STrand. 1853.">Fruspegel -- öfvers. STrand. 1853.">Från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.">SpV 333. " wthan omskiptilse ok wthan ända" ib 59. (Människolivet) nAlkas ä nermer ok närmer sinom ända. .. skyndar sik til fore skapadhan ända ib 432. Än hörom ändan j ware tAlan (finem loquendi) ib 472. jak är, sigher han, Alfa ok o, förSTa ok sidhzSTa, opbörianen ok ändhin. .. Han är ok ändhin, äptir hwilkin enghin findz. .. Han är ändhin, j hwilkom the ändas. ChriSTus är laghanna ände. .. han foreser wthan ophoff ok wthan ända. .. han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis ib 514. " liak är Alpha oc o, förSTe oc ytarSTe, opphoffuet oc ändhen" STrand. 1853.">Fru Marie Örtagård. VadSTenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning STrand. 1853.">Från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.">JMÖ 154. Alt thet som begripande är medh fulkoSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPlkiom wiSDom, j liffsins ända (fel för: anda; lat. spiritu vitae) STrand. 1853.">Fruspegel -- öfvers. STrand. 1853.">Från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.">SpV 545. Queldet är een ändhe til giorda gerninga SvKyrkobr 128. " jn moth verldenne ändhä" ib 150.
ände (ænde)
4) slut, avgörande. BlanzFlor, giff här en ändha, swa at dödhen matthe mik til thik sända Flores (ed. E. Olson 1921) v. 415 (hs B). oc thy brinna the for vtan enda i heluite STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPSTrand. 1853.">Fr 242. thär wart giort en full ende pa ArvSTv 41 (1461). om for:na geldh oc peninga summa, som han mik til een fullan enda hawer väl betAlat SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 4: 313 (1459). tha wort swa offuerthAllit och til enda forlicht i dannementz nerwaren om theres lössöra STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 105 (1487). Thy later jak henne oc Alla her Henrix arfwa STrand. 1853.">Frij o c qwiith for All ytermere tiltAlningh om for:da peninga summa, som hon mik til godo at nögio ok fullan ända hauer wel betAlat SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 4: 313 (1459). " ther medh kwnne här Knwt Alfson täss STrand. 1853.">Frijere begaa sine ärende til ände" GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 45 (1502). " hopess oss ath nw näSTh Gudz hielp skole Al tingh komma til een godh ändha" ib 2: 72 (1511). Pedhermessadagh företech til endan a bordet Brasks Matordn 11. " ath han thet nywte ath ende, ath han haffuer honum noget gott ath giffue" Arnell Brask STenianus. Se Lg.">Bil 1: 33. 5) avgörane, beslut, avtAl, uppgörelse. förSTa som jac hafuer fangit en endha med thetta fäSTit som fiendena hafua her fore byght Rp 2: 339 (1398). Thoch giordhes ther enghen mere ände wpa ok ey hälder sagdhes ther nokon doom ower SD NS 3. 471 (1419). Pedher koSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMan oc Olaff Pedhersson hans granne keindos sick endrektiligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 12 (1475). " the äro therom aathskilde til en fulkomen ända" STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 73 (1481). STb 2: 223 (1487). - JSTrand. 1853.">Fr dikis-, forsätis-, lands(land-), landsidhis-, polöxa-, sioSTanga-, STokka-, thrads-ände.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ände may have also been written as ænde

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • *ändabyggiare
  • ändalagh n. jord som ligger i utkanten av byalagets ägor. thetta liger i ändlagino aa bynom VKJ 253 (1447). först i Ballirsta eth halff marck hand jord korn gil liggiandis mytt j bynom, eth halff marck hand jord j Ekeby oc korn gil j östre ändelagit siw ortog land jord oc i westre ändelagit fäm ortogha land Ra 19/1 1455 (en. fotostat).
  • ändalanger adj. ändalångs. hwar skla eyga firi sino landhä til midiä diwps och endalongom stondom JämtlDipl 235 (1437). (gränsen går) sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holman (d.v.s. längs efter holmen) AktKungsådr 18 (1458).
  • *ändalangs
  • ändalykt f. 1) slut, upphörande, utgång. o är en rundher bostaffwer, ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 154. äronnas konwngher. .. giordhe ändelykt oppa wara ysäldh ib 78. ändelykt komber JMPs 43. Thy segher Seneca, räthwisan är alla dygdha droth. ningh, sederna ffäghrindh, gärningha ändelykt ib 289. licawäl see hon them thil onda ändalykt SkrtUppb 193. " huat ekn är til thinna tilqwämd älla wärldinna ändalykt" ib 308. O härra Ihesu Christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91. 2) livets slut, döden. huat skal vardha hans ändalykt Prosadikter 24. Thettra war Gwenelz iärlz endelykt KarlM (Ver) 108. j sinne ändalykth skal han aldrigh frestas äller draghas aff sinne rätte thro Mecht 285. giff mik. .. säla ändalökt SvB 295. " jngen är swa stor syndare. .. at han jw sannelica far nadhe j ändhelikhetinne" ib 231.
  • *ändalös
  • ändamals adv. ovilkorligen, äntligen, nödvändigt. Jac begärar aff eder loffwan wara ändamals wiiss oc tryg Troj 15. (Achilles) sagde ath Troilus skulle ändamåldzs (necessario) döö for hans hand ib 221.
  • ända ra
  • ända tharmber

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚿᚦᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
JMÖ
Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Prosadikter
Prosadikter från Sveriges medeltid. Utg. af G. E. Klemming. 1887--89. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
SvKyrkobr
Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Arnell Brask
E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
Brasks Matordn
H. Hildebrand, Matordningen i biskop Hans Brasks hus (ur hds. fr. 1513--27). I Vitt. Hist. o. Ant. Ak:s Månadsblad 1885 s. 1--21.
FMU
Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
MPFr
Fragmente einer mittelschwedischen Postille aus Barmen. Till trycket befordrad av R. Meissner. Arkiv för Nord. Fil. 39.
➞ See all works cited in the dictionary

Back