Ankare

Old Swedish Dictionary - ankare

Meaning of Old Swedish word "ankare" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ankare Old Swedish word can mean:

ankare: 1) ankare. " Sua som thz skip än hauir säghil träit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 171. BSH 5: 251 (1508). " the kastadho ankar a hwitag sand" Fl 58, ib 1975. RK 2: 7711. kastadhe anchare wildh tyska strand ib 3: 522. " han fälthe ankar aa ölandz strandh" ib 3300. " thera anchkar satte the" ib 2: 9060. " riippede theres anker" BSH 5: 502 (1512). lå ther vidh ankara RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 30 (76, 32). bindha ankar widh hans hals Lg.">Bil 361. " funnu. .. ankarit ib. -- Lg.">Bildl. siälena ankar" MP 1: 61. " bristir gooz vilia ankar RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 179. "" hafde fäst syns hops ankar j staRKasta hällona som är cristus jheSus" Lg 3: 537. " et stadugh (för -ught) ankaar til mit hop" Su 272. Jfr hovodhankare.

ankare: 2) ankare, järnhake som fästes i en mur eller vägg. then sama muren atbryta fore thera balkom älla ankkarom SJ 417 (1375). Jfr murankare.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

ankara KS 30 (76, 32) ; Bir 2: 171 ; Fl 1975. ankar. anker BSH 5: 251 (1508) , 502 (1512). akkare, akkiäri, akkiär L.),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛆᚿᚴᛆᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

SJ: 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.