Besitia

besitia Old Swedish word can mean:

besitia

1) sitta, bo, vara bosatt. fornompde dönhoff är besitjande her i landet undher waart herskap SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 3: 175 (1439). hans STenhus som han besitter vti veSTan bykirkiogarden STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 141 (1488). ith STenhws. .. som. .. huSTru chriSTina götkes. .. vti boeth och besitith hauer ib 142 (1489). Jfr bisitia. 2) bebo, bebygga. alla the som bode j landet j the andra STäder them böd konwng priamus flyttia tiill troyam oc STycken på Forn Svenska.">BSyttia honom Troj 39. att then STaden må bliffua thess bettre besitten och förbettertt Priv f Sv ST 214 (1494, avskr.). - bebo, besitta (med el. utan äganderätt), innehava. holle rekinskap medh mik om husalön for sama hws jach än nw besiter, huilkit jach haffuer hafft oc besitit j vili ar nw närmST forliden HLG 1: 133 (1491). eth STenhus som hon nw her til sielff besutit hauer STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 123 (1488). ib 5 (1475), 24 (1476), 110 (1488). 1678 (1490), 261 (1494). benct skynneres gardh som gunnars epteleuande huSTru medh sin bonde sidan besatto ib 102 (1487). andres jonsson. .. loth vp. .. STaffan skalma the tredelane i hwseth, som andres jonsson haffuer sielff besytthet i thet hwseth. .. til leurdelica ego STb 1: 210 (1479). en opbögdan trä gardh. .. som hwSTru magdalena atte och besath epter synom dandeman STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 99 (1487). Beckman STud 238 (KKalmar STads tänkeb; 1426). part. pres. faST bosatt, bofaST. besitiendä gifftä borgara i STocholm Priv f Sv ST 136 (1457). en borgare, som besittiande är STb 2: 10 (14839. - part. pret. 1) sittande; bildl. innehavande en viss STällning i samhället, innehavande en viss (bättre el. sämre) förmögenhetsSTällning. then som högre besiten är j STocholm en thw eST STb 2: 250 (1488). " ath honom ther wdi förSTakkot skeer, ath han bland andr goda män. .. skal alitit förST benämpnas i reksens tiäneST, oc the andre aff släkt och byrd, ther sa högt oc mer bitne äre och mer haffwe aff cronen i föräning, sitia STilla hemma" STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 304 (1508).

besitia

försedd med innehavare el. brukare. 3 gardha; twe är besetne;. .. then tridia liggher ödhe VKJ 209 (c. 1500). aff hwario besätne gotze scaal 1/2 span göres, thet ware sik bonder eller landboo HedqviST Kärleksv 146 (1471).

besitia

4) bosatt, boende. Se Sdw 2: 1197. - (faST) bosatt? besutten? wordo borgameSTarene och raadet swa eens medh menoghetenä, ath. .. engin skal fara til preSTamotet eller annerSTadz, then besitten borgare är STb 1: 111 (1477). " twa besetne borgara" ib 3: 76 (1493). " gode besitne borgere" ib 464 (1499).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• besyttia Troj 39. besetia Beckman Stud 238 (Kalmar stads tänkeb; 1426). pres. besiter HLG 1: 133 (1491)., besitter SJ 2: 141 (1488).
• besether ib 261 (1494).
• imf.
• besat SJ 2: 167 (1490).
• besath ib 99 (1487) , 141 (1488). besatt ib 5 (1475) , 24 (1476). pl. besatto SJ 2: l02 (1487). part. pret. besitin: -it Uppl Lagmansdomb 21 (1490) , HLG 1: 133 (1491). -sitne BSH 5: 304 (1508).
• besittin: -it SJ 2: 110 (1488) , -ith ib 142 (1489). besitten STb 1: 111 (1477). besytthen: -et STb 1: 210 (1479).
• besetin: -setne VKJ 209 (c. 1500). STb 3: 76 (1493).
• besätin: -sätne Hedqvist Kärleksv 146 (1471). besuttin: -it SJ 2: 123 (1488)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛋᛁᛏᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Besitia (II)