Bevisa

Old Swedish Dictionary - bevisa

Meaning of Old Swedish word "bevisa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

bevisa Old Swedish word can mean:

bevisa: 1) visa, låta se, uppenbara. hafdhe honom thzta sama teet oc beuist Pa 10. " som lifsins wägh hauir bewiist mz sinom häLgha budhordhum" Lg.">Bil 536. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 111. VKR VIII. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 4, 343, 3: 276, 327, 330. MB 1: 313, 2: 168, 210, 368. Iv 5211. Su 44. tedhes gudz ängel hänne ok bewiste hänne ok sagdhe at gudh skop Al thing KL 307. " bewis tik j oss" MB 2: 200. hans nadh är marghfAld hulkin sik mz människionne swa marghfAllelica beuisar KLemning. 1860. SFSS.">Bo 110.

bevisa: 2) bevisa, ådagAlägga. engen hafuer annat hört mädh skälom bewisas BSH 2: 73 (1399). " som hans oppit breff bewisar" SD NS 1: 377 (1404). " swa som iak vil thik beuisa mz äptir döme" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 319. " at hans vpstandilse skulle beuisas oc pröuas liuslica mz skälom" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 237. ib 110. " man kan thz ey mz scriptinne beuisa" ib 13. ib 143. " ville han hänne beuisa at han var äkke pliktoghir at lydha hänne i thy" ib 61. " beuisande mz skälom hänna hop vara thört ok swiKLikit" KL 324. beuiste sik at älska mz gärningom Su 27. " swa befwiste han sik wara sannan gudh" Lg 3: 493.

bevisa: 3) visa, bevisa, låta röna. hulke han beuiste sidhane swa stora lioflikhet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 72. Lg 807, 815. Al 8128. RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 163.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᚠᛁᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

Pa: S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.