Bortganga

Old Swedish Dictionary - bortganga

Meaning of Old Swedish word "bortganga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

bortganga
gå bort, avlägsna sig (från). för än. .. perlament begyntes, war hans japson en godh STund bort gaan aff brvlöps garden ok hade budit gode naat STb 4: 54 (1505). - bildl. wanlica STwndum sigher siälin for nakra lydhno skul äller nytto wara bor[t]gangande (recendum) aff thässom hughnadhenom Skrt Uppb 54. - gå (ur minnet), falla (ur minnet). är thz borth gangit (excidit) aff idhrum hogh, som scrifuat är SpV 274. - gå bort, avgå, försvinna. swetten är bortgangin STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 198. " brännes hwlorna mädh halm äller trä ath jordennas ramogheth borthgaar" ib 335. - försvinnna, upphöra. thät (brännvin) är och goth för tanna värk tha skal man halla thär litidh aff i mwnnen en litzla STwndh och lathe thät ather vtlöpa. .. han (värken) skal borth gha Sex ekon tr 275. nw optändis badhe hoghin ok andhin til syndhelikin hetha, ok ämwäl, ok aldhra mäST kroppin, swa at bortghanga alla the mädhfärdhir, som skäligha skullo wara SpV 219. " sannelika dödzsins laagh borth gingo genaST som liffwit, chriSTus framgik" ib 579.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • -ga.
  • -gaa.
  • -gangin.
  • -ghaan STb 3: 203 (1494). - gaan ib 4: 54 (1505) ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚮᚱᛏᚵᛆᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Sex ekon tr
Om trädplantering, beredning af mjöd, claret och salvieöl, matsedlar från olika land samt om brännvins nytta. Sex ekonomiska traktater från medeltiden. I Småst på Fsv.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back