Dyr

Old Swedish Dictionary - dyr

Meaning of Old Swedish word "dyr" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

dyr Old Swedish word can mean:

dyr
]L.
dyr
1) dörröppning, dörr, ingång. badhen dor trän som standa langx vp mz durumen MB 1: (Cod. A 10) 555. " sa han en storan diäfwl standa j duromän" KL 21. " iohannes staddis iduromen" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 216. " viþer suþro dyrnä" SD 5: 566 (1346). " tagha aff laMBa blodhino oc smita. .. ower dörrena" MB 1: 307. " läggia hans blodh. .. ower twäggia dora ingang" ib 309. " wil iach hAlda her wtan for dörnä" Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Va 11. lagdhe sten opPa griptinna dör KL 395. " hema för Alentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Varom durum" MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 229. - Bildl. vi stam nu i duromen (in januis Passionis) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 163.
dyr
2) dörr, stängsel för en dörröppning. luktum durum Bu 183. lukte atir dörrin KLemning. 1860. SFSS.">Bo 216. " äru thera dör swa som til hAlffs vplätna ok ypna" Bir 1: 227. " thera dör är Alstingx ypin for minom" ib. " Allä myrkästwonnä döör vplätos. "KL 160. " the läsa fore honum op All thera dör" Al 1777. " tha böstadhis vpPa dörinne" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 217. " ey kunno dörrin hängia vtan axla" Bir 1: 295. krokane. .. som dörrena skullo oppehAlla ib 2: 90. " dyrenna hänna böghia sik nokot mer än þem Burþe" ib 4: (Avt) 178. " lyptas þe hälgho kirkiu dyr fran iorþenne" ib 179. " lät göra aat hänne ena starka dör" Pa 10. " brutu the dör hwar ifuir androm (bröto sig in hos hAlentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.">Varandra)" Bil 316 ; " åtskilliga af dessa ex. skulle kunna föras til 1. - Jfr KLemning. 1860. SFSS.">Bodh-, domkirkio-, graf-, iärn-, kamara-, kirkio-, kor-, läktara-, lön-, mylno-, sAls-, sanhus-, skärm-, sten-, sälla-, torn-dyr; äfvensom dorträ och odoraþer. "

Part of speech: nn

Additional information: pl. (Bo 216; Bir 1: 227, 295 ; Al 1777) " och f. sing. (Pa 10, 21; " Bo 217, 218 ; Bir 1: 227, 4: 84 ; Su 224 ) pl. (KL 160; Gr 299 ; Bir 1: 63, 227, 3: 460, 4: (Avt) 178, 180; Di 28, 253 ; Lg 3: 246),

Grammatical aspect: pl.pl.pl.

Alternative forms or notes:
  • dyrr (frf. vok. i änd.). dör. döör. dörr (frf. vok. i änd.). dor: dorena Su 224 ; dorona (för dorena) ib.
  • daar RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164. f. ack. sing. el. ack. pl. med art. dyrena Bir 4: (Avt) 178. dörena MB 1: 309, 2: 167.
  • dörrina KL 396.
  • dyrnä SD 5: 566 (1346).
  • dörna MB 2: 390, 391.
  • dörnä Va 11.
  • dörrena ib 1: 63.
  • dörrenar ib 3: 460.
  • dörrernä Di 28.
  • dörernar ib 253. " ur dör, fattadt ss sing. f., utvecklade senare former af pl. nom. och ack: döra" Bir 4: 84.
  • dörra RK 3: 2837 ; SJ 206 (1451).
  • durumen MB 1: (Cod. A 10) 555.
  • durom Bo 234 ;
  • duromen Bo 60, 163 ;
  • duromän KL 21.
  • dorom Bu 14 ;
  • doromen KL 396 ),
  • dura axul
  • dörra )
  • dura brut
  • dörabrott SO 293.
  • dörebrot FM 426 (1509),
  • dura haki
  • dorra-.
  • dörra- )
  • dura iärn
  • döra- )
  • dura kroker
  • dora- Bir 4: (Avt) 179),
  • dura köp
  • döra- )
  • dura naghl
  • -naghel )
  • dura spiker
  • döra- )
  • dura sven
  • dora- MB 2: 166, 167, 171, 197.
  • dore- ib 186.
  • döra- ib 170, 184. döre-),
  • dura vaktare
  • dyrauaktare Bir 3: 182),
  • dura vaktirska
  • dorauachtirska )
  • dura vardher
  • dora- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛦᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back
↑