Far

Old Swedish Dictionary - far

Meaning of Old Swedish word "far" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

far
får. "nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia" Bil 213. aller mäste rikedoMBer i them äwum war i faarom oc nötom oc andro liwandis fä MB 1: 220. " siw vng faar" ib 199. " eet skabbot faar fölgher gerna andro" GO 946. " jak är nw stadh som faar for wluum" Bil 541. Bu 490. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). MP 1: 133, 134, 136, 137, 200, 202, 203. KL 296. Bil 106, 237. Pa 7. Jfr valdfar.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • faar )
  • fara dyngia ,
  • fara flokker
  • -flukker )
  • fara galle
  • ffaara.
  • fore- )
  • fara gömare
  • faara- Bir 3: 375 ; Ber 286 ),
  • fara hamber
  • faara- )
  • fara hiordh
  • faara- )
  • fara hirþe
  • faara- Lg 33. " fara herþe" Bu 129),
  • fara horn
  • ffaara- )
  • fara hus
  • faara- )
  • fara kiöt
  • fara klädhe
  • fara kropper
  • -krupper )
  • fara kyn
  • -kön )
  • fara kätta ,
  • fara liver ,
  • fara lunga
  • faara- )
  • fara miölk
  • faara- )
  • fara oster ,
  • fara pis
  • -piiss )
  • fara sidha ,
  • fara talgher ,
  • fara ul ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛆᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
➞ See all works cited in the dictionary

Back
↑