Foreläggia

Old Swedish Dictionary - foreläggia

Meaning of Old Swedish word "foreläggia" (or forelæggia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

foreläggia Old Swedish word can mean:

foreläggia (forelæggia)
L.
foreläggia (forelæggia)
1) framlägga; öfverlemna, lemna biscop knute swa godha iordh foreläggia SD NS 1: 34 (1401).
foreläggia (forelæggia)
2) förelägga, framlägga, framSTälla (till kännedom el. pröfning. STena KloSTer-Reglor. Utg. af C. F. LindSTröm. 1845.">VKR 7. iak skAl edher föreläggia ena gaatho MB 2: 115. ib 116.
foreläggia (forelæggia)
3) förelägga, föreskrifva. " gudz miskund ok hans makt hafwer mik thetta fore laght" Al 5816. STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 32, 34, 36. MB 2: 7, 15. Su 13, 100, 348. SO 102. SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FM 228 (1505). - beSTämma, utsätta (tid el. rum). j þöm STaþ oc tymä þer vare executores fyri läggiä SD 5: 562 (1346). " siw natta dagh fore läggia" TB 73. ib 74, 80. STena KloSTer-Reglor. Utg. af C. F. LindSTröm. 1845.">VKR 22, 48. ST 471. STycken på Forn Svenska.">BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.). SO 27, 106, 152. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 332, 3: 467. " foor sidhan til STadhen SOm förelagdher war" ib 68. - beSTämma, besluta. ingenSTadz haffuer jach än nw foelaght ath holle myn jwll STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 121 (1506). - Jfr läggia fore.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so foreläggia may have also been written as forelæggia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • fyri läggiä. firi lägia L.
  • föreläggia. forläggia: läggiandhe BSH 3: 9 (1499, samt. afskr.) ;
  • -lagdhom SO 27),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᚮᚱᚽᛚᛅᚵᚵᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
TB
(Trögh Bolag) Skogsstadga för mädhal tridhiung i Trögd. I Småstycken på Forn Svenska.
➞ See all works cited in the dictionary

Back