Grymber

Old Swedish Dictionary - grymber

Meaning of Old Swedish word "grymber" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

grymber Old Swedish word can mean:

grymber
1) rasande, vild, Grym. varþ Grymum wreþ ok naþogh nöþstadom Bu 16. " hötte han. .. alskons Grymum Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diurom" ib 175. ib 529 Bil 85. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 18, 96. Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 161. " ä thäs Grömare. jak gör bäther widh the" Bil 369. " the hafdho hört hwru Grymi hedhniga j swerike waro" ib 841. Bu 167. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 167, 2. 68. Grymmer wid syna w wenner Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Di 95. hwru ma iak swa GrymGren. 1866.">Ber wardha at iak lätir dräpa minna wnderdana barn Bil 565. " Grymbr ok riuande" KLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 73 (180, 80). ib 61 (152, 67).
grymber
2) rasande efter, ursinnigt åstundande. swa GrymKLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir äst thu til menlösa lambsins dödh (innocentis sævis interitum) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 174. " är mannanna hiärta girught oc Grumpt at vtgiuta sins jamcristins blodh" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 242.
grymber
3) vred, arg, ilsken. med dat. han wart honom Grym ok mykit wredh KLemming. 1881--82. SFSS.">MD (S) 211 lösto. .. hunGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Din aff bandum: ok war ängom GrymGren. 1866.">Ber vtan symon mago sinom härra Bil 104.
grymber
4) häftig, trotsig. " Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Suaradhe Grum (atroiora) ordh" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 9.
grymber
5) våldsam. " thz (näml. att konung tillsättes genom val) är wåghat ok Grympt ok ostadhokt" KLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 6 (13, 6). " än the göra nokrä Grymä giärningä a þerrä sialfrä lif" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).
grymber
6) hård. hänna (högfärdens) Gröma herradöme KLemning. 1860. SFSS.">Bo 44.
grymber
7) sträng. " ransakadhos mz Grymmasto ranzsakan" KL 43. " skal rätuisan swa myKLo Grymare (severior) ok hardhare äptir fölghia ok koma them" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänGren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Dikt Engelens Gren. 1866.">Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 139. ib 3. 173. Gren. 1866.">Ber 93. Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 426. " for Gröma domaran" Gren. 1866.">Ber 203. ib 206.
grymber
8) n. Grymt, adv. på ett rysligt sätt. " thola alra Grymast the samo pinona" Gr 291.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • grymmer.
  • grymmir Bir 1: 167. grömber. grumber. grimbr KS 61 (152, 67). n. grympt. grumpt. komp. grymare. grymmare Bir 3: 173.
  • grömare.
  • grimmare Di 122. superl. grymaster. grymmaster.
  • grummaster: -e Bir 2: 96 ;
  • -a ib 68),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᚱᛦᛘᛒᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
➞ See all works cited in the dictionary

Back