Helaghet

Old Swedish Dictionary - helaghet

Meaning of Old Swedish word "helaghet" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

helaghet Old Swedish word can mean:

helaghet: och m.? (MP 1: 12, 31; KL 177 ; KLemning. 1860. SFSS.">Bo 82 ; Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 818, 3: 519)

helaghet: 1) helighet, fromhet, renhet, ostrafflighet. som sagho. .. hänna hälaghet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 18. " thesse godha gerninga äru mins helaghetz tekn" MP 1: 12. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 43, 82. KL 53, 211 303, 321, 323. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 230, 3: 342. LfK 145. adam ok (syns dåligt) j naturinna hälighet (de samitate nature, id est, natura generationis permanente incorrupta et inteGra) RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 300. " hiärtans oc siälinna wigxler oc helighet" MB 1: 482. - helighet. ss egenskap hos heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgon. maria thu äst alz helaghetz forstinna MP 1: 31. " hälaghetzsin nadh, mz hwilke iak war häBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgat j modher liffwe" Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 818. " apostoli fingo alle iämna hälaghetz nadh KL 176. the (Petrus och Paulus) tholdo dödh i room at ther som willonna hughir hafdhe warit ther sculde hwilas hälaghetzsins hofwdh" ib 177. " sancte genouephe helighet" Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 237. " han wthwäl til häloghet them honom täkkes" ib 276. heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghetzens vethne ib 519. ib 521, 522 o. s. v. han är källa oc opphoff til alla häloghether ib 276. - ss egenskap hos det som särskildt tillhör Gud el. ett heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgon. daghxsens (näml. långfredagens) hälaghet KL 40. - ss egenskap hos en person i andligt stånd. höxsta biscope oc främstom i alle hälaghet Gr 311.

helaghet: 2) helighet. " ss titel gifven åt en biskop. til idhra hälaghet sändom vi ärlican fadhir oc varn frälsara Gregorium" Gr 311. Bil 852. Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 200, 227, 467. hans heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghetz (påfvens) könsteligin ledha breff ib 562. " epther hans hellighets beger" BSH 5: 576 (1517). - ss titel gifven åt en nunna. hwilka jak presentera thinne hällaghet Ber 1. - åt ett heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgon? mz. .. hennas hälaghetz orloff Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 417.

helaghet: 3) salighet. " tholkin dödhir skal vardha mik hälagheet" Gr 273. " ihesus lärdhe oc taldhe viij stykken de beatitudinbus, atta helhetenna stykke" LfK 24.

helaghet: 4) heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgedom, heligt ting ther the haffwa häBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lga teMPlet oc andra teris hälaghetir (sancta) MB 2: 152. ib 149, 266, 271, 273, 284.

helaghet: 5) festlighet (vid ett heBildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgons skrinläggning). ath sadan heligheet skulle i myn tiid skee RK (sista forts.) 4966. ib 5633.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

hälaghet.
hälagheet Bo 43 ; Gr 273.
hällaghet Ber 1.
häloghet Lg 291, 3: 276, 277, 467 ; LfK 145 ;
-hetz Lg 824.
helighet MB 1: 482 ; Lg 3: 200, 227, 237 ;
-hetz ib 215.
hälighet Bir 2: 300, 3: 312.
häligheet KL 211.
hellighet: -hets BSH 5: 576 (1517).
helligheet RK 3: (sista forts.) 4966, 5633. helikhet Ber 75.
hälghet Lg 3: 159 ;
-hetenna LfK 24.
helghet Lg 3: 521 ; LfK 273 ;
-hetz Lg 3: 522 o. s. v.; -hetena LfK 272 ;
-hetzens Lg 3: 519.
hälheth: -hether (trol. för hälghether el. hälaghether) MB 2: 149.
-ir) ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚽᛚᛆᚵᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Helaghet (II)

Works and authors cited:

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

LfK: Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

Pa: S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

BS: Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

➞ See all works cited in the dictionary