Insätia

Old Swedish Dictionary - insätia

Meaning of Old Swedish word "insätia" (or insætia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

insätia Old Swedish word can mean:

insätia (insætia): 1) insätta. " jnsät thin krok j Lg.">Buruna" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 428. " tha var krokin insattir ib. - Lg.">Bildl. vndrandes pa the stora nadh gudh hafde jnsäth j hennes läppä" Lg 3: 536. " lydhna är the dygdh huilkin om alla adhra dygdhir insätir j menniskionna hugh oc insatta gömir" VKR 31. - insätta, inställa. pläghadho stundom ther in sätia sin fRKost Lg 46. - insätta i fängelse. lät kunugen fanga þöm baþa. .. ok þär myRKast var insätia Lg.">Bu 184. " lät han insätia i ypoliti gömo" ib 414. KL 159. RK 3: 2871. han sagdhe sik wara joseph af arimathie SOm warn herra jordadhe ok ther fore insättan (näml. i stenmuren) aff iudhum. at han giordhe swa Lg.">Bil 318.

insätia (insætia): 2) påsätta. " the konungxlica dyra kronan. . .. skulle änge qvinno jnsätias (imponi) vtan thik ensampne" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 316. " nar han insätir sik (imponit sibi) stolam" ib 13. - pålägga. jnsät (impone) snaru KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 429. ib 435, 440.

insätia (insætia): 3) insätta, inlemna (till förvar), deponera. deposita jnsät godz MB 2: 286. ib 287. jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM XIII. hafdhe insat. .. i kiRKiona VI maRK oc XX SD NS 2: 188 (1409).

insätia (insætia): 4) tilldela, gifva. " iak insätir (impono) hänne nu först helSOnna nampn" Bo 139. " fadhorin ok modherin insätia ok skipa SOna quänne Boskaps syslo oc äruodhe" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 205. " al obrygdilse ok al SOrgh jnsätz them ok tilläx swa SOm diäfwls mannom" ib 1: 16.

insätia (insætia): 5) anförtro, öfverlemna, öfverlåta, hänskjuta. är all ting in sath til idhr herredöme BSH 5: 20 (1504). HSH 20: 205 (1507).

insätia (insætia): 6) insätta (i innehafvandet af en ställning el. syssla). atj honom behelplige äre then hans kirchie virmo j gen aname och ther jnsäthie FM 272 (1506). - insätta, förordna, antaga. haffue eder anamedh och in säth for en höffwidzman och forstandere ower swerigis righe FM 167 (1504). " hvilken SOm i staden koMBer ok arbeter mote eMBetet ok haffuer ey wnnit Lg.">Burscap. .. böte i companit eth halfft pund vax. .. vtan Borgamestarana hanom jnsetter eller loff giffuer" SO 81.

insätia (insætia): 7) framställa? at wj scriffue ok insätte ffor edre mongfollelig käremal på. .. kong hans FM 132 (1502). Jfr sätia in.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so insätia may have also been written as insætia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛁᚿᛋᛅᛏᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

PM: Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.